Nils Olof Johansson och Brita Christina Nilsdotter

Posted on February 13, 2014 by Thony Ahlander

Nils Olof Johansson diagram Min Mormors Morfar och Mormor med familj.

Drängen Nils Olof Johansson från Tand Lockne och Brita Christina Nilsdotter från Solberg Brunflo gifter sig den 5 november 1871. Hon är gravid i sjunde månaden vid giftemålet. Paret bosätter sig i Tand. Den 10 november anges hon som inflyttad.

Nils Olof och Brita Christina omkring 1895 dvs han är ca 48 och hon ca 55 år gammal.

Nils Olov var född “oäkta” dvs utom äktenskapet. Hans mor gifter sig aldrig utan tjänar piga hos f d fältjägaren Olof Tall, torpare på Tand no 3. Hon kallas “Tall-Märta”. Där växer Nils Olof upp och stannar som dräng fram till han är 20 år. Då flyttar han och blir dräng ett år på Tand no 3 hos bonden och änkemannen Johannes Ivarsson Fröjd vilken är hans far. Att “Fröjden” som han kallas är hans far bekräftas av en anteckning i husförhörslängden från 1867. Nils Olof är därefter dräng hos Johan Olof Linderström på Tand no 1 fram till giftermålet. Nils Olof är då 24 år.

Brita Christina är född och uppvuxen i Storviken Brunflo i ett torp under Ryttmästarbostället Wiken no 2. Hon har en tvillingsyster, fyra äldre bröder och en yngre bror. När hon är 15 år flyttar familjen till Solberg Brunflo där pappan köpt gård. Där bor hon fortfarande när hon gifter sig 1871 vid 31 års ålder. Hennes äldste bror Rasmund Wikman är då bonde på gården där också föräldrarna lever på födoråd.

Tre månader efter vigseln föds parets första dotter Märta Christina. Paret är då registrerade på Tand nr 1 men med en notering “på Fröjdens gård”. Två år senare föds sonen Johan Olof.

Omkring 1874 köper Nils-Olof faderns fjärdedel av Tand no 3:2 (gården var sämjodelad dvs det fanns inga officiella gränser men jag tror att andelen var ungefär hälften av nuvarande Tand 3:24). Fadern ”Fröjden” som är änkeman bor kvar som födorådstagare och här bor också hans mor ”Tall Märta” samt tre halvbröder.

Byggnader på fastigheterna 3:3 och 3:5 vid laga skifte 1840. Överlagrad på ekonomisk karta från 1967. De fem norra byggnaderna tillhörde 3:3 och Olof Månsson men inga av dessa finns kvar i dag. Jag har inte sett några uppgifter om vilka som ev fanns kvar när Nils Olof köper fastigheten 1877

Det arrangemanget håller inte länge för året efter säljer han till en av halvbröderna Per Magnus Johansson. I stället köper Nils Olof Tand 3:3 (ungefär nuvarande 3:32 och 3:33). Säljare är Erik Göransson och Gertrud Olofsdotter som köpt gården två år tidigare för 4400:- riksdaler av Olof Månsson som ägt den i trettio år. Enligt köpekontrakt sker detta 1875 men enligt lagfartsregistret 1877. Oavsett det exakta tillträdet innebär det att han tar över 1/4 av skattehemmanet Tand no 3 (Tand 3:3) med undantag av ett torp som sålts till Erik Lantz 1860. Priset är 3500:- kr plus ett livslångt födoråd till säljarna. Förutom gården ingår ”del i sågen samt mur, panna, häst och kärra”. Av den råg som skördas nästkommande sommar tillfaller hälften vardera säljare och köpare.

Som en del av överenskommelsen skall Nils Olof också uppföra en ny mur, nytt golv samt vedkistor och “pånotning” av två par fönster och tre par halvfönster till bryggstugubyggningen. Samt att till denna uppföra en kammare och inreda med golv och tak samt vedkistor och pånotning till två par fönster lika med innerkammaren på mangårdsbyggningen samt tre ordentliga dörrar. Detta bör vara klart inom nio månader. Det är här säljarna skall bo resten av sina liv.

Köparen ansvarar också för att färdigställa de krondiken som grävts över hemmansdelen samt den skuld som hör till detta. Säljaren får ta timmer för brädfodring av nya byggningen och hemforsla med hemmanets häst.

Födorådskontraktet som är en del av avtalet innebär att säljarna under hela sin livstid skall ha

-Föda vid bondens bord
-Till husrum hela Bryggstubyggningen med stall
-Utrymme i öfriga husen till nödigt behof
-Föda och skötsel för två får med afälder
-Ved och värme vinter som sommar (12 famn huggen ved, 3 fot lång)
-Skjuts till och från kyrkan samt andra nödiga ärenden
-En öm och anständig skötsel på vår afmattade ålderdom.

samt årligen

1/2 tunna korn
1/4 tunna råg
10 lb (pund) smör
10 lb ost
10 lb fläsk
5 lb missmör
10 Llb (skålpund) långhö
Ett par s. k. halfstöflar wardera
12 alnar lärft

Skulle inte bonden tillåta säljarna föda vid hans bord anges ytterligare en lång lista på förmåner som skall ge säljaren möjlighet att föda sig själv från gårdens resurser. Eftersom Erik och Gertrud endast är 56 respektive 62 år gamla kunde ju detta bli ett stort åtagande. Ingen kunde ju veta hur länge de skulle leva. (Det visar sig att de blir 81 respektive 95 år gamla)

Bild från ca 1936. Mangårdsbyggnaden till höger. Huset till vänster är kanske det brygghus som Nils Olof åtog sig att bygga till med en kammare och där födorådsfolket bodde. Huset till höger fortfarande kvar men är obebott och förfallet. Huset till vänster och de som syns i bakgrunden finns inte kvar

Det finns en del som talar för att köpet inte genomfördes förrän 1877. Bl a lagfartshandlingar och inteckningar men också ett lån på 2100:- kr som Nils Olof får av Erik Göransson det året. Detta är sannolikt en del av finansieringen av köpet. En inteckning i gården blir säljarens säkerhet för lånet på 2100:- kr och för födorådskontraktet. Ett lån på 1500:- som Erik Göransson haft och som Nils-Olof enligt kontraktet skall betala som en del av köpet betalas inte förrän den 4 April 1877 så även det tyder på att köpet inte var fullt genomfört förrän då. 1877 görs också en inteckning i gården som säkerhet för en 20-årig avverkningsrätt för Erik Byström i Hof, Hackås. Det var kanske härifrån som de resterande 1400:- kr för köpet av gården kom.

Förutom att driva gården och föda födorådstagarna har Nils Olof och Brita Christina en växande barnaskara att ta hand om. Under åren fram till 1884 tillkommer sex barn. De totalt åtta barnen föds under en period av 12 år och juni 1884 består familjen av

Föräldrarna

Nils Olof 36 år
Brita Christina 43 år

samt barnen

Märta Christina 11 år
Johan Olof 10 år
Brita Carolina 8 år
Nils Erik 7 år
Anna Lena 5 år
Gertrud Lisa 4 år
Margaretha Augusta 3 år
Ida Ottolina nyfödd

och födorådstagarna

Erik Göransson 63 år
Gertrud Olofsdotter 69 år

Yngsta dottern överlever dock inte sommaren. Hon dör 3 månader gammal i kikhosta.

Erik Göransson lånade som sagt ut 2100:- kr när han sålde gården 1877. Av någon anledning har han 1889 begärt att få lösa in skulden och Nils Olov har uppenbarligen inte kunnat betala. Erik begär då handräckning hos hovrätten för att driva in skulden. Nils Olof meddelas 16 januari 1890 ”av konungens befallningshavare” och får 21 dagars frist. Eftersom han ej svarat den 6 februari döms han ohörd att betala 2100:- kr plus ränta och 11:75 kr i rättskostnader. På något sätt löste han väl detta men jag har inte sett några uppgifter om hur det gick till.

Detta kort på familjen är förmodligen taget omkring 1895. Barnen från vänster: Gertrud Lisa, Brita Carolina, Nils Erik, Märta Kristina, Johan Olof, Anna Lena och Margareta Augusta (identifierade av Märta Jönsson 1980).

Äldsta dottern Märta Christina blir med barn i augusti 1896. När hon är i 4’e månaden, i december anges hon som utflyttad till Näs socken och föder dottern Ida i maj 1897. Hon flyttar hem igen när Ida är 1 månad gammal. Det verkar som om Märta Christina fått lämna hemmet för att föda barnet. Men några uppgifter på var i Näs socken hon varit har jag inte kunnat hitta. Olof August Hansson från Haxäng erkänner faderskapet. Han är 21 år och har gjort värnplikten på Frösö Läger 1896, förmodligen under sommaren dvs då Märta Christina blir gravid. Trots att han erkänner faderskapet blir det inget giftemål förrän Märta Christina blir gravid igen tre år senare. De gifter sig tre veckor innan sonen Hans föds i maj 1901. Enligt kyrkboken är det först då hon flyttar till Haxäng. Fortsättningen på den historien har ett eget kapitel.

Brita Carolina är den första som flyttar hemifrån. I februari 1898 gifter hon sig med Nils Halvardsson från Rätan och flyttar dit. Där föds dottern Ingeborg i juni. Brita Carolina hade före giftemålet gått på småskoleseminariet. Utbildningen på 3 månader bekostades av en lärarinna i Tand, Gertrud Lisa Jönsdotter, som tyckte Brita Carolina var begåvad och passande för yrket. Hon undervisade sen i Rätan under ett par år. Andra barnet, Nils Alexis föds 1901.

Vi har nu nått februari 1902 och en svår tid för familjen. Under det närmaste året får Nils Olof begrava 3 döttrar, sin mor och födorådstagaren Erik. Tuberkulosen härjar och kommer att ta de tre döttrarna. Mamman dör av “ålderdomsavtyning” och Erik Göransson av magkräfta.

För att börja med Brita Carolina som dog 12 februari 1902 så har min mormor Märta Jönsson återberättat vad hon hört av sin mormor (Brita Carolinas mamma):

“Brita Carolina, hon var lärarinna i Rätan, mamma till Alexis som jag växte upp med, hon dog hemma (hos föräldrarna). De (hon och hennes man) kom med häst och vagn från Rätan och låg över i Tand på väg till doktor i Östersund. På vägen tillbaka låg de också över. Mormor berättade att de hade en gungstol och i den satt Brita Carolina medan mormor bäddade sängen. Men innan hon fick bäddat färdigt dog hon, sittande i gungstolen”. Hennes dotter Ingeborg är då 3 år och sonen Alexis 6 månader gammal.

Den 1 augusti dör Märta Christina också hon av tuberkulos. Hon dör i barnsäng en vecka efter att ha fött min mormor Märta. Familjen bodde i Haxäng by men hon dog i Lötbacken där hon sannolikt på grund av sjukdomen hölls lite avsides. Dottern Ida var då 5 år, sonen Hans 1 år och Märta nyfödd (1-2 månader för tidigt).

Den 19 september dör Margaretha Augusta hemma i Tand också hon av tuberkulos. Hon har nyss fyllt 21 år och efterlämnar en fästman.

Alla tre döttrarna begravdes vid Lockne kyrka. Gravarna finns inte kvar men skall enligt mormor Märta ha legat alldeles innanför ingången till kyrkogården.

27 november dör födorådstagaren Erik Göransson av magkräfta 80 år gammal. Hans hustru Gertrud lever kvar på gården ytterligare 7 år. Hon dör 1909, 95 år gammal.

10 januari 1903 dör så Nils Olofs mamma, Tall-Märta. Hon har de sista 10 åren levt som inhysehjon hos Olof Abraham Karlsson på Tand 3:24. Hon begravs 5 dagar senare den 16 januari men innan dess firas bröllop. Äldste sonen Johan Olov gifter sig med Brita Märta Petrusson, bondedotter i granngården. Förmodligen bor de också på gården ett par år innan de flyttar till Gåxskö

Nils Olof och Brita Christina, med hjälp av de kvarvarande döttrarna Anna Lena och Gertrud Lisa, blir nu fosterföräldrar till de barnbarn som blivit moderslösa. Alexis från Rätan kommer till dem i november 1903 då pappan tar med dottern Ingeborg, 5 år och emigrerar till USA. Systrarna Ida och Märta från Haxäng skrivs officiellt i Tand 1906 då deras far emigrerar till USA, de är då 9 respektive 4 år (brodern Hans växer upp hos en fosterfamilj i Haxäng). Men förmodligen har systrarna bott i Tand ända sedan 1902-1903. Anna Lena har berättat de tagit med Märta, som var liten och klen och inte kunde lära sig att gå, till en doktor i Kullstaberg och fått rådet att bada henne i salt vatten varje dag. Så gjorde de och efter idogt badande började hon gå vid tre års ålder.

Äldste sonen Johan Olov och Brita Märta får två barn, Anna Augusta och Olof Tyko (Olle Gottås) medan de bor i Tand. De flyttar omkring 1906 till Yxskaftkälen i Gåxsjö där de arrenderar en gård ägd av Gabriel Olofsson i Hammerdal. Där stannar de i åtta år fram till 1914.

Johan Olov och Brita Märta med barnen Augusta, Olof, Betty och Märta samt piga. Förmodligen 1912 då yngsta barnet Märta är 2 år. Året efter dör de båda äldsta döttrarna.

Under dessa år föds ytterligare fem barn men av de sju barnen dör fem. Johan Edvin (1 månad) och Nils Peter (1 år) dör båda våren 1909 i kikhosta. De läggs i en gemensam kista som klövjas på häst till Hammerdal. Vägen dit var längre än till Gåxsjö kyrka men bättre så det lär vara orsaken till att de begravdes i Hammerdal. Vårvintern 1913 dör Anna Augusta (10 år) och Betty Kristina (6 år) av lungkatarr. Även de får en samtidig begravning i Hammerdal. Året efter, vid midsommar 1914 föds Nils Edvin. Han blir bara nio dagar gammal innan han dör av kramp. I december det året flyttar familjen tillbaka till Tand med de kvarvarande två barnen, Olof (9 år) och Märta (4 år)

Under samma period gifter sig de båda kvarvarande döttrarna. Gertrud-Lisa gifter sig 1910 med Axel Olofsson. De tar över hans fars gård Tand 3:23 och får fem barn från 1911 till 1921, Viktor, Vallentin, Vidar, Vendela och Valdemar. Anna gifter sig 1911 med Nils Lindborg som är delägare i grannfastigheten Tand 3:7 dvs hon flyttar ca 100m. De får ett barn, Ruth året efter.

Yngste sonen Nils Erik gifter sig 1914 med Elisabet Persson från Gähle i Näs socken och flyttar dit. De tar över hennes föräldragård och får där 6 barn mellan 1915 och 1922 Per, Anna, Betty, Brita, Lisbet och Nils. De två sistnämnda dör som spädbarn.

1914 har då alla barnen dött eller gift sig och flyttat. Kvar finns barnbarnen Alexis (13 år), Ida (17 år) och Märta (12 år). Äldste sonen Johan Olov med familj som flyttat hem från Yxskaftkälen får sitt sista barn Johan Edvin (John Gottås) året efter, 1915. Under den här perioden köper Nils-Olov Landz torpet, Tand 3:9 som tidigare hört till gården.

Fosterbarnen Alexis, Ida och Märta omkring 1914, här tillsammans med Idas och Märtas bror Hans (sittande).

1 maj 1916 köper Johan Olov gården av föräldrarna för 7000 kr. Han lånar samtidigt 2400 kr av fadern. Föräldrarna får, enligt ett födorådskontrakt, som görs upp samtidigt bo kvar i en uppförd undantagsstuga med tillhörande 1600 kvadratmeter jord och erhåller årligen

4 tunnor korn
3/4 tunna råg
utsättning av 1 tunna potatis
utsådd av 1/8 tunna ärtor
400 kg långhö
föda för 2 kor och 2 får
6 famnar torr kastved
samt ”en öm och vårdande skötsel på ålderdomen”

Jag är osäker på vem som bodde var under de följande åren men enligt vad som sagts av mormor tror jag att Nils Olof och Brita Christina samt fosterbarnen bodde i mangårdsbyggnaden. Men var låg födorådsstugan? Och var bodde Johan Olof med familj?

1920 köper sonen Johan Olof också Tand 3:9, Landz torpet av fadern. Samma år skrivs fostersonen Alexis hos Anna och Nils Lindborg. Alexis, nu 19 år har innan dess fått flytta till sin omgifte far i Rätan ett par gånger men uppenbarligen inte trivts och återvänt till Tand varje gång.

I januari 1922 dör Nils Olof, 74 år gammal. Bouppteckning och arvskifte sker ett halvår senare där boets tillgångar på ca 14 000 kr (ca 350 000 i dagens penningvärde), det mesta i kontanta medel och fordringar, fördelas med ca:

7000 kr till änkan
390 kr var till avlidna dottern Märta Kristinas barn, Ida, Hans Olof o Brita Märta
1170 kr till sonen Johan Olof gift med Brita Märta
580 kr var till avlidna dottern Brita Karolinas barn, Ingeborg o Nils Alexis
1170 kr till sonen Nils Erik gift med Lisa Persson
1170 kr till dottern Anna Lena gift med Nils Lindborg
1170 kr till dottern Gertrud Lisa gift med Axel Olsson

April 1923 emigrerar fosterdottern Ida till sin far i Seattle USA. Kvar finns nu bara Brita Christina och fosterdottern Märta. Hon kommer att sköta om sin mormor i ytterligare 6 år innan hon avlider i ”marasum senilis” dvs ålderdomsavtyning i oktober 1929.

Sista fotot på Märta Christina? Kanske hennes 85-årsdag 1925?

Bouppteckning förrättas i november och “boet uppgavs med en edlig förpliktelse av Brita Märta Olsson samt den aflidnas förmyndare hemmans-ägaren Nils Erik Persson i Tand”. Arvsskifte förrättas i september 1930. Behållningen på 6316:86 kr fördelas mellan barnen Johan Olof, Nils Erik i Gähle, Anna Lena Lindborg, Gertrud Lisa Olsson och barnen till avlidna barnen Märta Christina (Ida, Hans, Märta) och Brita Carolina (Ingeborg, Alexis).

Emanuel Eliasson bodde på bruket, två gånger…..

Posted on September 18, 2013 by Thony Ahlander

Jag har kompletterat historien om Jöns Emanuel Eliasson och Wilhelmina Johansdotter. Dels med ledning av samtal med min mamma Gun-Britt och hennes syster Inga-Stina samt Elise äldste son Ivan Håkansson men också med information från Folkes kusin Per Nilsson Tannér som skrivit om Kalkbränningen i Lockne i en skrift utgiven av Lockne Hembygdsförening. Och ett par nya foton…

Se hela historien här Jöns Emanuel Eliasson och Wilhelmina Kristina Johansdotter

1) Jöns Emanuel kallades Emanuel “Mannel” och inte Jöns

2) Tand första Kalkbruk låg på Tand no 5. Kyrkböckerna säger att Emanuels far med familj flyttade till Tand no 5 1902. Tannér säger att han är född i det hus som stod på det då nedlagda kalkbruket. I Kyrkboken ser vi att Emanuels syster Kristina flyttar hem till föräldrarna 1904 och föder där sonen Per (Per Nilsson Tannér). Huset är det som står i bakgrunden på bilden nedan. Huset stod här: Tand första Kalkbruk.

1933? Tand första Kalkbruk. Tand no 5. (Anna Estensson)

Bilden är från ca 1933 innan husen revs och ugnarna sprängdes ner. 1902 bodde då här Elias Olofsson (Bräck-Elias) med hustru Ingrid samt sönerna Emanuel och Anders. Sönerna var dock sällan där eftersom båda tog värvning som volontärer vid Jämtlands Fältjägarregemente 1903-1906. Emanuel och Mina flyttar in med sonen Inge då de gift sig 1907 samtidigt som Anders flyttar till Jukkasjärvi. Huset säljs ca 1935 till Olov Viktor Olovsson son till Gertru-Lisa dvs en kusin till Folkes fru Märta. Huset flyttas till Tand 2:59 där det fortfarande står kvar.

1914 dör fadern Bräck-Elias och 1921 modern Ingrid. 1922 flyttar Emanuel och Mina med barnen Inge, Folke och Elise till Rasten Näs.

3) 1926 flyttar familjen tillbaka till Tand. Kanske redan då till manskapsbyggnaden på “Nya” Kalkbruket. Säkert är att man bodde här 1937. Huset stod här: Tand nya Kalkbruk

Tand “nya” Kalkbruk manskapsbyggnad. foto från 1940.

Emanuel, Mina och fostersonen Haldo Karlsson bor på övervåningen. Under bor bröderna Feldt. Man flyttar härifrån ca 1939 till en stuga som står på Minas föräldrahem mark nämligen här: Tand 2:56.

Där bor de tills Mina dör i magcancer 1945. Sista tiden sängliggandes i kammaren utan att kunna äta fast föda. Emanuel som är periodare är sällan hemma. Han flyttar senare till dotter Elise i Stensjö.

Den mer kompletta historien finns här: Jöns Emanuel Eliasson och Wilhelmina Kristina Johansdotter

Jöns Emanuel Eliasson and Wilhelmina Kristina Johansdotter (English)

Posted on March 9, 2013 by Thony Ahlander

1 november 1907 “the worker Jöns Emanuel Eliasson from Tand and the farmers daughter Wilhelmina Kristina Johansson from same place” were maried.

Banns were already 26 May, and 2 and 9 June, simultaneously with Jöns Emanuel’s three year older brother Anders Eliasson. But he marries already June 24 with Jenny Emerentia Persson also from Tand. Perhaps the plan was to arrange a double wedding?

Vilhelmina Johansson Jöns Emanuel Eliasson

Jöns and Wilhelmina has a son already, Olof Ingemar. He is 11 months old when the couple marries in November. Jöns and “Mina”, with son “Inge” as they are later called settles in his parents house in Tand. The small farm is located at Tand no 5, probably Tand 5:3 that is here.

Jöns is six years younger than Mina. He is 21 years old when Inge is born and Mina is 27. In his parents’ home lives also his brother Anders and his wife (according to church records), but they are moving, perhaps directly after the marriage in June, to Jukkasjärvi.

Jöns was before Inge’s birth employed by the army. He took early enlistment and became, simultaneously with his brother Anders a volunteer in Feb 1903 at the Royal Jämtland Field Ranger Regiment with an assignment of three years from November 1903 to October 1906. His two oldest brothers, Olof and Göran also enlisted so all the brothers followed the same path. Olof (Olle) and Göran got the soldier names Alm and Palm which they kept as family names. Jöns and Anders both resigned in December 1906 at that time of Inge’s birth. Jöns was noted as worker, later as farm worker in the church records.

Mina grow up in a “better” home. Her father is Farmer and in the home is the local junior school located. His mother is the daughter of Sergeant Linderström and Wilhelmina Omnberg, who’s father, grandfather and grand grandfather were all priests. Also on her fathers father side we find “better” people, his grandmother is of the Wasell family where we have direct descendant of a priest, a district judge and a customs inspector.

The following year, August 20 1908, a second son is born. He is weak and suffering from some sort of stomach illness. September 1, he is baptized by the teacher Gertrud Jönsson and given the name Gunnar Folke Elis. He dies two days later, September 3. The reason the teacher Gertrud is called for this emergency baptism is, I guess, because junior school in Tand is occasionally held at Minas parents farm not far from home. So she would be well known by the family. Perhaps that’s where she was the weeks after birth.

Next son is born Jan 4 1910. He is named Elis Folke, almost the same name as the baby they lost the year before.

The year after, Jan 31 1911 they get a daughter. She is baptized Ingrid Brita Elisabeth but will later always be called Elise. Present at the ceremony is Mina’s parents Johan Olof Johansson and Brita Stina.

Several of Jöns and Minas closest relatives live nearby. His parents are living at the same farm as they. He has also three sisters and three brothers. The two oldest brothers, Olle Alm and Göran Palm we find in Bjärme and Anders, mentioned before, is now back from Jukkasjärvi and living in Tand. The sisters are all married. The oldest sister Helena is living in Åre, Elisabeth (Lisa) in Rödön and Kristina in Tand. The latter has five sons, the olders, Per Emanuel later becomes a journalist and writer with family name Tannér.

Minas parents live at their farm in Tand. There are also two of her sisters and two brothers, all unmarried. The third sister is married and living in Offerdal.

1914 the father of Jöns, Elias Olofsson dies, 72 years old. His mother stays on the farm until 1921 when she moves to her daughter Kristina’s family

Jöns brother Anders, also living in Tand, dies tragically 1915. He “suffered setbacks and took his own life” as his oldest brother Olle Alm has stated. In the church records there is a note that Anders on Feb 2 1915 “killed himself with a pistol, with a shot through his hart”

September 4, 1917 Mina gives birth to a son. He is probably premature because Mina is at this time not at home. I do not know where exactly, but the child is baptized “in emergency” just one week old on September 11 by the farmer Per Nord in Österskucku, Berg. The child who is given the name Johan Gunnar dies one day later, September 12. Birth and death dates are noted in Berg church records.

Jöns is said to have worked with lime production. There were two early stationary lime kilns in Tand where lime was burned in relatively large scale up to 1906. The lime produced was transported by horse and wagon to Brunflo station. During the years 1916-1918 limestone was broken and transported by cable car to the railway station in Tand. The limestone was used to manufacture carbide during the first world war. Otherwise, Jöns likely earned his living by farming and forestry work. (He is titled lumberjack in the census 1941)

The children around 1919 that is bout 8, 9 and 12 years of age:

Inge, Elise och Folke Jönsson ca 1922

In April 1922, Jöns and Mina with children moves from Tand. They settle in a house in Rasten Näs. According to Folke (who was 16 years old the last year they leved there) the house was located in this place.

They lived here for four years. Folke has his confirmation 1923 in Näs. Probably also Elise but I have not seen any proof of this.

Inge does his military service in 1926 and is trained as paramedics. He sits in the center of the image below

1926. Inge Jönsson 1906 (Emil Jonson) nr 3. (Carol Jenson Canada)

In Dec 1926 the family moves back to Tand. Again Tand 5:3 but I don’t know if it is exactly the same place as they lived before. Inge is now 20 years old, Folke 16 and Elise 15.

I’ve ben told that Jöns had a bit of a drinking problem. This had obviously an impact on Folke who became a teetotaler for the rest of his life. The temperance movement was also strong in the district so this might also have contributed.

1928? Folke 1910 och Inge 1911 nr 4 o 5. (Kurt Folkesson)

Both Inge and Folke are titled workers in the records. We know from the picture above they worked at the local saw mill in Tand. They are the two to the right on the picture. Inge is at this time living in an apartment by the Merchant Daniel Danielsson and wife Anna Märta Eliasson (not related despite the name). They have a son, Gunnar that emigrates to Canada in Feb 1929 only 19 years old. Maybe contributing to Inge’s decision to emigrate later the same year.

Two cousins to the children, sons of Olle Alm, emigrated early to Canada. Edwin Albert Alm 1907 and Jöns (John) Alm 1913. John Alm lends Inge the needed money for a ticket to America and the summer 1929 he says farewell to Tand and Sweden and travels to Canada. There he works for John Alm and others in Battleford. He probably had the plan to move back to Sweden but this newer happens. He marries about 1936 with Alma Underdahl, daughter of a neighbor to John Alm. They buy a land area across from her parents place and become farmers.

Förmodligen sista kortet på hela familjen innan Inge reser till Kanada

Probably the last picture of the hole family before Inge left for Canada 1929

Medpassagerare på båten till Amerika. Inge bak till vänster.

Fellow passengers on the boat to America. Inge standing back left.

Folke makes his military service 1930 but are “relived in peace time” maybe because he was color blind, a eye defect I have inherited from him. The fact that he had a newborn boy to care for might also be a reason. He had met the 8 year older Märta Olofsdotter who was living with her grandmother in Tand and taking care of her. Märta gave birth to a son in Jan 1930 and he was named Gösta Olof. Folke acknowledge being the father. He is not yet of age and are therefore asking for “His Majesty’s approval” to marry. This is approved in June and they marry in Sep 1930.

Elise is recorded with her parents up to 1930. Thereafter I do not know more than that she later meets her becoming husband, Karl-Gustav Håkansson. He works at the sawmill in Lockne and lives with his mother and stepfather at Haxäng no 6 (Ivarssons) in an apartment called “Sjövik”. They get married sometime around 1933 when their first baby is born.

Jöns and Mina lives, as far as I know in the house in Tand up to her death 1945, 66 years of age. Jöns moves later to Stensjö where he dies 1957, 71 years old.

Sista? bilden på Jöns Emanuel Eliasson. Fyra generationer - Jöns, Folke, Gösta och Leif,

Last? picture of Jöns Emanuel Eliasson. Four generations – Jöns, Folke, Gösta och Leif.

Varför heter jag Ahlander?

Posted on March 8, 2013 by Thony Ahlander

För att pappa hette det förstås.

Men varför blev det just Ahlander, eller Allander som det faktiskt står i mitt körkort.

Pappa hette Nils Allan Allander
Farfar hette Simon Allander
Farfars far hette Per Simonsson Allander
Farfars Farfar hette Simon Persson

Så det var Per Simonsson som kom på det där med Allander. Jag har frågat Pappa och Farfar men ingen visste var det kom ifrån. Förklaringen är nog att när den nya namnlagen kom kring sekelskiftet så infördes släktnamn även för vanligt folk, inte bara adel och präster. De flesta valde ju att fortsätta med fars i huset namn dvs det blev Svensson och Persson etc. Därmed försvann också beteckningen …dotter som ju inte var ett efternamn utan en beskrivning på släktskapet. Så var det ju för övrigt med mansnamnet också.

Så jag kunde ju lika gärna ha hetat Simonsson om inte Per hade kommit på Allander. Jag har letat men inte kunnat hitta några ledtrådar till varför han valde just Allander. Allander finns som släktnamn i äldre tid så namnet är inte uppfunnit av Per eller av andra som också tog detta som släktnamn. Per är ju uppväxt i Åse och kanske fanns det någon Allander på besök i Ytterån som gav honom idén. Det var ju en välfrekventerad bad och kurort på den tiden. Ytterån Plats är en del av den gård i Åse där Per finns bokförd. Här fanns Snickeri, Kvarn, Bageri, Vattensåg, Badinrättning och Läkarbostad. Per arbetade här och kom säker i kontakt med många. Här finns exempel på många släktnamn som t ex. Åmberg, Olander, Palmér, Liljedal, Berglund, Blomqvist, Gisslén, Witell, Åsell, Gyllenhammar, Qvarnström, Lindgren, Olander, Nordstrand, Kvist, Gärdin, Byström, Engblom, Unander, Wall, Fernlund, Sundin, Frid, Bardh, Nyfelt och Salin. Så i byn där han arbetade var sonnamnen i minoritet. Något ganska ovanligt om man jämför med hur det såg ut i bondbyarna. Även Pers bror, Håkan Simonsson, bor i Ytterån och tar sig den här tiden släktnamnet Borgsten.

Exakt när Per Simonsson tar sig namnet Allander är något osäkert. Första gången som namnet dyker upp är någon gång mellan 1880 och 1894. Det finns noterat i husförhörslängden som ett tillägg till namnet Per Simonsson. Möjligen sker detta i samband med giftermål och flytt till svärföräldrarna i Kluk i Maj-Juni 1894. I alla senare dokument är han angiven med namnet Per Simonsson Allander.

Så vi startade med Per Simonsson Allander och sex generationer söner senare så har vi då kommit fram till Odin Allander dvs min sonson.

Jöns Emanuel Eliasson och Wilhelmina Kristina Johansdotter

Posted on March 5, 2013 by Thony Ahlander

1 november 1907 vigs “Arbetaren Jöns Emanuel Eliasson från Tand och Hemmansägaredottern Wilhelmina Kristina Johansson derstädes” dvs också från Tand. Lysning skedde redan 26 maj, samt 2 och 9 juni då det samtidigt lyser för Jöns Emanuels 3 år äldre bror Anders Eliasson. Han vigs redan 24 juni med Jenny Emerentia Persson från Tand. Måhända var planen att det skulle bli dubbelbröllop?

Vilhelmina Johansson Jöns Emanuel Eliasson

Jöns Emanuel och Wilhelmina har redan en son, Olof Ingemar, som när paret gifter sig i november är 11 månader gammal. Emanuel och “Mina”, med son “Inge” som de senare kommer att kallas bosätter sig i Emanuels föräldrahem i Tand. Huset där de bor ligger på Kalkbruket på hemmanet Tand No 5 dit familjen flyttat 1902. Tand första Kalkbruk.

1933? Tand första Kalkbruk. Tand no 5. (Anna Estensson)

Tand första Kalkbruk anlades 1880 och var i drift till ca 1899 då driften flyttades till det “nya” kalkbruket. Bilden ovan är från 1930-talet och det är i huset längst bort som familjen ska ha bott. Detta hus var ursprungligen en mangårdsbyggnad från Tand 2:3 som såldes av Per Andersson (Per Nilsson Tannér farfar) och flyttades till Kalkbruket omkring 1880 för att bli manskapsbyggnad. Tannér har skrivit om Kalkbränningen i Lockne och nämner där att han själv är född i detta hus när det stod på Kalkbruket samt att hans far Nils Erik Persson också är född i detta hus men då stod det på sin ursprungliga plats på Tand 2:3.

I kyrkböckerna finns också uppgiften att Emanuels syster Kristina, som tjänat som piga i Rödön, flyttar hem till föräldrarna den 23 januari 1904. Hon föder där sonen Per (dvs Tannér) den 9 februari. Nils Erik erkänner faderskapet och de gifter sig 17 december samma år.

Emanuel är sex år yngre än Mina. Han är 21 år när Inge föds och Mina är 27 år. I föräldrahemmet bor 1906 enligt kyrkboken också brodern Anders med hustru men de flyttar, kanske redan efter giftermålet i juni, till Jukkasjärvi.

Emanuel har tiden före Inges födelse varit stamanställd soldat. Han tog tidigt värvning och blev samtidigt med sin bror Anders antagen till volontär i februari 1903 vid Kungliga Jämtlands Fältjägarregemente med en tjänstetid av tre år från november 1903 till oktobe 1906. De två älsta bröderna, Olof och Göran blev indelta soldater så alla bröder gick samma väg. Olof och Göran fick soldatnamnen Alm respektive Palm. De tre bröderna kalllades senare “Almen, Palmen och Mannel” men det var nog efter det att brodern Anders gått bort.

Emanuel och Anders lämnar dock soldatlivet och får avsked i december 1906 dvs samtdigt med Inge’s födelse. Emanuel tituleras Arbetare, sedemera Jordbruksarbetare i kyrkboken.

Mina är uppvuxen i ett “finare” hem. Hennes far är Hemmansägare och på gården, Tand 2:8 hålls tidvis småskola. Hennes farmor är dotter till Fanjunkare Linderström och Wilhelmina Omnberg, vars far, farfar och farfars far var präster. Även på faderns sida finns framstående personer. Hans farmor är av släkten Wasell och där finner vi i rakt nedstigande led en präst, en häradshövding och en tullinspektör.

Den 20 Aug 1908 får Emanuel och Mina en son. Han är uppenbarligen svag och lider av någon form av magsjukdom. Den 1 september blir han nöddöpt till Gunnar Elis Folke. Dopet förättas av lärarinnan Gertrud Jönsson. Sonen dör två dagar senare den 3 september. Lärarinnan Gertrud bor i Tand och har fram till 1897 undervisat där men vid denna tid undervisar hon i Kyrkbygden. (För övrigt fick Emanuels bror, Anders också en son som dör av magsjukdom nästan samtidigt. Anders som tituleras “Handlande” med hustru bor vid denna tid i Juckasjärvi där sonen dör i augusti, åtta månader gammal.)

Nästa son föds 4 januari 1910. Han döps 4 februari till nästan samma namn som den året före förlorade sonen nämligen Elis Folke. Inga dopvittnen finns antecknade i Kyrkboken. Folke har sagt att han är född i sin mammas föräldrahem.

Året efter den 31 januari 1911 föds en dotter. Hon döps Ingrid Brita Elisabet men kommer att kallas Elise. Dopvittnen är svärföräldrarna Johan Olov Johansson och Brita Stina.

Av Emanuels och Minas närmaste släktingar bor flera i närheten. Emanuels föräldrar bor i samma hus på kalkbruket som Emanuel och Mina. Han har också tre systrar och tre bröder. De två äldsta bröderna Olle Alm och Göran Palm finns i Bjärme och Anders som nämnts har kommit tillbaka från Juckasjärvi och bor också i Tand. Äldsta systern Helena är gift till Åre, Elisabeth (Lisa) är gift till Rödön och Kristina bor i Tand. Den sistnämnda har fem söner, den äldste, Per Emanuel blir sedemera journalist och författare med släktnamnet Tannér.

Minas föräldrar bor på hemgården i Tand. Där bor också två av hennes systrar och två bröder, alla ogifta. Den tredje och äldsta systern är gift är till Offerdal.

1914 dör Emanuels far, Elias Olofsson “Bräck-Elias” 72 år gammal. Hans mor bor kvar till 1921 då hon flyttar till dottern Kristina där hon lever ytterligare två år. Hon dör i augusti 1923, 79 år gammal.

Emanuels bror Anders som också bor i Tand dör 1915. Han “drabbades av motgångar och tog sitt eget liv” enligt äldste brodern Olle Alm. I kyrkboken noteras att Anders den 2 februari 1915 “begick självmord genom att skjuta sig med pistol i hjärtat”.

Den 4 september 1917 föder Mina en son. Han är sannolikt för tidigt född eftersom Mina vid detta tillfälle inte är hemma. Jag vet inte var men barnet blir nöddöpt en vecka gammal den 11 september av hemmansägaren Per Nord i Österskucku, Bergs socken. Barnet som får namnet Johan Gunnar dör dagen efter den 12 september. Födseln och dödsfallet registreras i Bergs församling.

Emanuel sägs ha arbetat på Tands kalkbruk. Här fanns två kalkbruk, det första med två stationära kalkugnar, där kalkbränning skedde i förhållandevis stor skala fram till 1899. Det andra “nya kalkbruket” med en modernare ugn som var i drift till ca 1906. Den brända kalken transporterades med häst och vagn till Brunflo station. Under åren 1916-1918 bröts kalksten som med linbana transporterades till järnvägsstationen i Tand. Kalkstenen användes för tillverkning av karbid under krigsåren.

Det är mer troligt att Emanuels far arbetade på kalkbruket som hade sin storhetstid 1985-1900. Emanuels bror Olle Alm har nämligen sagt att föräldrarna flyttade till Tand redan 1887 (kyrkboken säger 1902). Men det kan också vara så att de inte alls arbetat på kalkbruket utan snarare bott på kalkbruket. Emanuel har sannolikt försörjt familjen genom jordbruks och skogs-arbete. (Han titueras skogsarbetare vid folkräkningen 1941).

Inge, Elise och Folke ca 1919 dvs 12, 8 och 9 år gamla

I april 1922 flyttar Emanuel och Mina med barnen från Tand. Man bosätter sig i ett torp i Rasten, Näs socken. Enligt Folke (som var 16 när man flyttade därifrån) låg torpet på här: Rasten.

Detta är strax söder om nuvarande E45 vid Rasten. Alldeles väster om gränsen mellan Lockne och Näs, dvs det var inte långt från Tand. På den tiden fanns inte E45 men gamla landsvägen mellan Tand och Skute gick här på nästan exakt samma ställe. Här bor de i fyra år. Folke konfirmeras 1923 i Näs kyrka. Förmodligen konfirmeras Elise också i Näs men jag har inte sett något som styrker detta. Ivan Håkansson har berättat att Elise fick gå hela vägen till Tandsbyns skola, en sträcka på ca 4 km de sista två skolåren. Detsamma måste Folke fått göra under sitt sjätte och sista skolår.

Inge gör sin militärtjänst 1926 och utbildas till sjukvårdare. Han sitter i centrum på bilden nedan

1926. Inge Jönsson 1906 (Emil Jonson) nr 3. (Carol Jenson Canada)

I december 1926 flyttar familjen tillbaka till Tand. Återigen Tand nr 5 men jag vet inte säkert om det är samma ställe som de bodde på tidigare. Inge är nu 20 år, Folke 16 och Elise 15.

Det har sagts att Emanuel hade dragning åt flaskan. Detta påverkade uppenbarligen Folke att bli helnykterist något han stod fast vid resten av livet. Nykterhetsrörelsen hade en stark ställning i bygden så det kan också ha bidragit. (Men kanske än mer hans blivande hustru Märta som var en stark motståndare till alkohol).

1928? Folke 1910 och Inge 1911 nr 4 o 5. (Kurt Folkesson)

Både Inge och Folke tituleras Arbetare i kyrkboken. De arbetar bland annat på sågen i Tand. De båda syns till höger på bilden ovan. Inge bor i en lägenhet hos Handlande Daniel Danielsson med hustru Anna Märta Eliasson (inget släktskap namnet till trots). De har en son, Gunnar Danielsson som emigrerar till Kanada i Feb 1929 endast 19 år gammal. Kanske en bidragande orsak till Inges beslut att emigrera samma år.

Två kusiner till barnen, söner till Olof Alm emigrerade tidigt till Kanada. Edwin Albert Alm 1907 och Jöns Alm 1913. Jöns Alm, som tar namnet John Alm, lånar Inge pengar till en Amerikabiljett och sommaren 1929 tar så Inge avsked av Tand och Sverige och reser till Kanada. Där arbetar han bl a för John på hans farm i Battleford. Han hade nog tänkt sig att återvända till Sverige men han blir kvar och gifter sig omkring 1936 med Alma Underdahl, dotter till John Alms granne. De köper ett jordområde tvärs över vägen från hennes föräldrar och blir farmare.

Förmodligen sista kortet på hela familjen innan Inge reser till Kanada

Passagerare på båten till Amerika. Inge bak till vänster.

Elise längst till vänster och Folke längst till höger. Folkes tillkommande Märta stående till vänster. Kusinen Per Nilsson Tannér stående till höger.

Kaffekalas i Tand. Elise längst till vänster och Folke längst till höger. Folkes tillkommande Märta stående till vänster. Kusinen och blivande författaren Per Nilsson Tannér stående till höger.

Folke gör sin militärtjänst 1930 men blir “frikallad i fredstid” kanske beroende på att han var färgblind, en syndefekt som undertecknad ärvt av honom. Att han var nybliven far kanske också spelade in. Han hade nämligen träffat den åtta år äldre Märta Olofsdotter som vuxit upp hos och tagit hand om sin mormor i Tand. Märta föder i januari 1930 en son som döps till Gösta Olof. Folke erkänner sig som fader. Han är ännu inte myndig och ansöker därför om Kunglig Majestäts tillstånd till giftermål. Det beviljas i juni och de gifter sig i september 1930.

Elise är skriven hos föräldrarna till och med 1930. Därefter vet jag inte mer än att hon träffar sin blivande man, Karl-Gustav Håkansson. Han arbetar på Locknesågen och bor hos sin mor och styvfar på Haxäng No 6 (Ivarssons) i en lägenhet kallad “Sjövik” som ligger här: “Sjövik” . De gifter sig förmodligen omkring 1933 då första barnet föds. (Folkes fru Märta föddes 1902 i samma hus)

Föräldrarna, Emanuel och Mina bor kvar i Tand. Det finns två platser som jag känner till. På 1930-talet bodde de i en fastighet som stått på Tand nya Kalkbruk. Huset stod på höger sida om vägen mellan Tandsbyn och Grubban närmare bestämt här: Tand nya Kalkbruk

1940. Kalkbruket Tand no 2. Vägen från Tandsbyn mot Grubban passerar mellan husen från höger till vänster. Kalkugnen stod en bit närmare Grubban. (Lockne Hembygdsförening Skriftserie, Kalkbränning i Lockne)

Bilden är från 1940 då huset fortfarande stod kvar. Emanuel och Mina med fostersonen Haldo Karlsson bodde på övervåningen. Under bodde bröderna Feldt som sedermera byggde hus 100m längre västerut vid fiskdammen. Husgrunden finns fortfarande kvar men i övrigt finns få synbara rester från kalkbrukets dagar. Järnvägen byggdes rakt över området och då försvann nog en hel del av resterna av kalkugnen.

Exakt under vilken tidsperiod de bodde här vet jag inte men att de bodde här 1937 är säkert. Då flyttade sonen Folke med familj från Grubban till Tandsbyn och flyttlasset passerade “förbi där farmor och farfar bodde” enligt Gun-Britt Ahlander. Ivan Håkansson har också berättat hur han och Haldo lekt där som barn så det är sannolikt att de bodde här åtminstone fram till 1939 (då var Ivan 6 år). Området kring nya bruket förvärvades 1927 av AB Karta & Oaxen som iståndsatte den kvarvarande baracken. Så det är fullt möjligt att Emanuel och Mina flyttade in redan 1927 dvs strax efter att man lämnat Rasten i Näs.

Emanuel, Mina och Haldo flyttar sen till en liten stuga i Tand som ligger på Minas föräldrahem marker. Närmare bestämt här: Tand 2:56. Gun-Britt Ahlander har berättat att hon fick ta med lillebror Kurt dit för att hennes mamma Märta skulle få lite vila. Sannolikt är detta i samband med lillasyster Gullans födelse dvs 1940. Systern Inga-Stina har berättat att hon fick bo här hos farmor och farfar under det år hon gick sjätte klass dvs från hösten 1944 till våren 1945. “Jag och Haldo fick ligga i köket, farmor låg i kammarn, farfar var aldrig hemma”. Ivan Håkansson har också minnen från denna tiden. “Farmor låg i kammarn, hon kunde inget äta, farfar var sällan hemma, det var synd om henne”.

Mina dör hemma i kammaren den 2 september 1945 av magcancer, 66 år gammal. Emanuel flyttar senare till dottern Elise i Stensjö där han dör 1957, 71 år gammal.

1956. Sista bilden på Jöns Emanuel Eliasson? Fyra generationer – Emanuel, Folke, Gösta och Leif.

Family Tree as PDF

Posted on February 16, 2013 by Thony Ahlander

Working on the story about Jöns Emanuel Eliasson, the father of my grandfather Folke Jönssons. But I have to do a bit more research so you will have to wait at a week or two. Meanwhile you can have a look at the following family trees showing ancestors and descendants in a PDF document. If printed i think it will be several pages that needs gluing together….

It’s really easy to do such a diagram from the database so if you have a specific wish I can start with just any person and produce ancestor or decedents diagram. Give me your name and e-mail in the “leave a comment” field below and I fix it. (This offer is only valid for relatives included in the database so be sure to state your name). In return I expect you to give me additional details of what is wrong or missing…….

Ancestors_of_Jöns Emanuel ELIASSON (1885 – 1957)

Descendants_of_Jöns Emanuel ELIASSON (1885 – 1957)

A specific question: Where was the following picture taken and when?

Här bodde Jöns Emanuel och Vilhelmina

It is supposed to be the house where Folke (and Inge and Elise) lived as kids. And I know they lived both in Tand and Skute (or close to). Anyone?

/Thony

Olof August Hansson (English)

Posted on February 10, 2013 by Thony Ahlander

Olof August Hansson Diagram

April 20 1901 “the farmers son” Olof August Hansson from Haxäng and “the farmers daughter” Märta Christina Nilsdotter are married. The ceremony is held by pastor J. P. Hörnfeldet according to “both parties verbal consent”. The customary probation, publicly announcing their intention to marry, is made at church service three sundays before, Mars 24 and 31 and April 14. Märta Christina is nine month pregnant at the ceremony and their son Hans Olof is born three weeks later, May 14.

The couple has already a child, Ida nearly three years old. Ida and her mother Märta Christina have (according to church records) lived at her parents farm in Tand. Olof August is recorded with his parents in Haxäng. But from the date of marriage they are both living in Haxäng.

Olof August father is dead since 8 years and at the farm lives his mother Elin Märta, his sister Anna Kristina and his brother Erik Arvid. His oldest sister Katarina Juliana, is married to “the tradesman” Jonas Hedman and together with their three children they lives here as well but moves later the same year to an other farm in Haxäng.

The farm is a quarter of the original Haxäng No 3 and is owned by the Olof August, his siblings and his mother in common. The other parts of Haxäng No 3 is in equal shares owned by the local sawmill (Locknesågen), Per Olof Olofsson and Sven Olof Magnusson. The latter a cousin to Olof August.

April 5 1902 the family request and also get the official ownership to the farm inherited from the father, nine years before. The homestead is in total 3/4 acre and is divided with equal parts to the heirs. The youngest brother Erik Arvid is represented by Watchmaker Per Emanuel Petersson from Stensjö that has been the siblings trustee since the fathers death.

At the same time the mother, Elin Märta Mårtensdotter, is requesting a mortgage on the farm as security for a “födoråd”. The contract is giving her the right toreceive from the farm and its owner, each year, until her death:

300 liters of barley
100 liters rye
400 liters of potato
85 kg timothy hay
4 kg of fresh pork
1 pair of leather shoes
Winter and summer food for two sheep
Daily 3 liter full-cream milk delivered to the home
Access to half of the existing herb garden as well as necessary fertilizer
Dry and chopped wood delivered to the home as needed
Housing in the entire upper floor of main farm building, and adequate space in celler, baking and brewing house and storehouse
Right to transport in necessary matters such as to doctor, church attendance and transportation of grist to and from the mill

The brother Erik Arvid receives 150 kronor as part of the contract.

Haxäng 1941. Bakom flaggstången syns mangårdsbyggnaden där Olof August mamma huserade på övervåningen sina sista år. (huset revs 1944)

Haxäng 1941. The main farm building is seen behind the flagpost . Here lived Olof August mother on the upper floor until her death. (The house was teared down 1944)

The farm is later sold to the cousin and neighbor Sven Olof Magnusson who already owns a quarter of Haxäng No 3. He is registered owner 1904 but I’m not sure when it is actually done. I suppose the original plan was that Olof August should take over the farm but the tragic events 1902 changed this.

Olof August pregnant wife is sick in tuberculosis and July 26 1902 she gives birth to a daughter. The baby is born premature and is assumed not to live. Therefore she is “nöddöpt” that is “baptized in emergency”. The ceremony is conducted by the neighbor Brita Christina, wife of Sven Olof Magnusson. Witnesses are the son of the neighbor, Karl Olof and also Anna-Lena Nilsson from Tand, the sister of Märta Christina. The baby girl is named Brita Märta and this is later noted in the church records.

The reason for the premature birth is probably the tuberculosis. It is said her weight was only 800 gram and that she would fit in the palm of a hand. The first time she spent in a shoebox and was fed with sugar water. And many is said to have come to look at the small miracle.

The birth weight might be a bit exaggerated. Quote from Wikipedia “after pregnancy week 32 the baby can use its lungs without help despite a weight of only 1 to 1,5 kg”. In any case it was a miracle she survived at all.

6 days after Brita Märta birth, August 1, her mother dies in tuberculosis. She is only 31 years old. The tuberculosis has already killed two of her sisters, Brita Carolina in February and Margareta Augusta in July, 27 and 20 years old.

Two months after the wife’s death is the inventory list of her belongings recorded. The value of utensils, clothing, furniture, harness and cash is thoroughly noted. Total asset is 322 kr and 50 öre. After deduction of an auction depth (93.30) and burial cost (coffin, 10.-, shroud 3.- and burial 20.-) remains 196 kr and 75 öre. The inventory list is filed at the county court October 17.

January 23 1903 the inheritance is divided. The asset of approximately 200 kr is split with half to the widower and half to the children.

Erik Arvid, the younger brother of Olof August, receives late February a certificate stating he has the means to found a travel to America, including return travel. The certificate is signed by the chairman of the local council as well as his mother. He leaves later the same year (or perhaps during 1904). He receives citizenship in USA August 25 1905.

September 10 1905, the mother Elin Märta, dies 61years old. According to the auction record her belongings, to the value of 377 kr and 29 öre, was sold. Mars 21 1906 the inheritance is divided. Erik Arvid has come home from America so all are present when the total asset of 2854 kr and 32 öre is equally divided amongst the four children.

The farm, now owned by Sven Olof Magnusson, is sold to his son Sven August. He has been in America since 1901 but comes back home 1905 to marry Anna Selma Josefina Edholm from Änge. He has take the family name Lundstam and the homestead is hereafter called “Lundstams”. (The main building that probably is from 18th century is teared down 1944).

Olof August now plans with his brother to emigrate to America. The two daughters Ida and Märta, nine and three years old, are put in care with their grandparents in Tand and the son Hans, four years old, moves to the crofter Anders Jansson i Haxäng. The reason to why Hans is not moving to his grandparents is probably that they have also taken a cousin to the children, Nils Alexis Nilsson four years old, in care as well. He was the son of their daughter Brita Carolina, a teacher in Rätan, who also died in tuberculosis. Alexis father left for America in 1903.

In Mars 1906 Olof August leaves his three children and starts the travel to Seattle. He travels together with his brother Erik Arvid. According to Arvid’s travel documents, signed Mars 28, they leave Trondheim with boat to Hull England. From there by train to Liverpool and then by boat to Boston. From Boston to Seattle by train. The price for the journey is 318 kr. This includes food and accomodation. Olof August writes a letter to his daughters posted in Boston April 13. He writes that the travel over the Atlantic Ocean took 9 days. Departure from Trondheim must therefor have been on Mars 28 or shortly thereafter.

Brev från Olaf Hansson till döttrarna

There is a story told about Arvid that when he left Sweden the first time in 1903 he had not made his military service and that some day before he was to leave again in 1906 the police authority in Brunflo “Länsman” made preparations for his arrest. The order to execute this when to the deputy police “Fjärdingsman” Per Olof Olofsson in Haxäng. He was the neighbor of Olof August and he came over to Arvid and told he had the order to make an arrest and that he would do this next day. So they had to pack and leave during the night or early next day. By horse carriage the went to Grytan which was the next train stop after Brunflo and from there left for Trondheim. “Länsman” is said to have searched the train in Brunflo.

A wery similar story is told about Albert in Bleka, that later married Olof August sister Ida. Albert left Sweden first time in 1908, 18 years old. He came back 1912 together with his brother Erik. He is also said to have received a message about arrest “tomorrow” and hastily left for Järpen and train to Trondheim.

Ida, Han och Märta ca 1916

Ida and Märta grows up in Tand. The children’s grandfather , Nils Olof Johansson dies in 1922 and the year after Ida, now 25 years old, emigrate to her father in Seattle. She has told her son Martin that she had to work for her aunts Gertru-Lisa and Ann-Lena. “thy where not kind to her”. Ida travels together with Anna Ottolina Alfredsson, 22 years old, also from Tand. There is a Per Mikael Persson, 44 years old, that is from the same farm and he emigrates about the same time and is probably traveling with the girls.

Ida marries in America with Albert Olofsson from Bleka. He is by the way her second cousin (their respective fathers where cousins).

Märta, 21 years old stays and takes care of her grandmother until her death 1929. She then marries Folke Jönsson from Tand.

The son Hans grows up in Haxäng and marries 1932 with Ingeborg Magnusson from Sundsjö. He has then already a son, Rune, born 1920. Hans was 1919 working as a clerk with the builders of the inland railroad. In Ytterhogdal, where the final part was built, he met Ada Vilhelmina Nyman. Both are 18 years old when Rune is born, spring 1920. Rune grew up in Flor Ytterhogdal.

Olof August Hansson

Posted on February 8, 2013 by Thony Ahlander

Olof August Hansson Diagram

20 April 1901 vigs i Lockne “hemmansegaresonen” Olof August Hansson från Haxäng och “hemmansegaredottern” Märta Christina Nilsdotter från Tand av pastor J. P. Hörnfeldt enl “bådas muntliga samtycke”. Vigsels föregås av sedvanlig lysning tre söndagar, 24, 31 Mars och 14 April. Vid vigseln är Märta Christina gravid i nionde månaden och föder sonen Hans Olof tre veckor senare den 14 maj.

Paret har redan ett barn, Ida snart tre år. Ida och modern Märta Christina har (enligt kyrkboken) bott i föräldrahemmet i Tand. Olof August har i sin tur varit skriven hos sin mor i Haxäng. Men från och med giftemålet skrivs båda i Haxäng.

Olof Augusts far är död sedan 8 år och på gården, bor hans mor Elin Märta, hans syster Anna Kristina och bror Erik Arvid. Olof August äldsta syster Katarina Juliana, gift med handlare Jonas Hedman och deras 4 barn bor också här men flyttar sent samma år till Haxäng No 4.

Gården är en fjärdedel av Haxäng No 3 och ägs av sterbhuset efter fadern. Övriga tre delar av Haxäng 3 ägs till lika delar av Lockne Nya Sågverks AB, Hemmansägare Per Olof Olofsson och Hemmansägare Sven Olof Magnusson, den senare en kusin till Olof August.

5 April 1902 anhåller och får Olof August och hans mor och syskon lagfart på fastigheten Haxäng No 3 som ärvts efter faderns död 9 år tidigare. Skattehemmanet är på 3/4 tunnland och dessa (24/32) fördelas med 12/32 till modern och 3/32 till vardera av de 4 syskonen. Yngste brodern, Erik Arvid 18 år gammal, företräds av Urmakaren Per Emanuel Petersson i Stensjö som varit syskonens förmyndare sedan faderns död.

Samtidigt ansöker modern, Elin Mårtensdotter, om inteckning av den tillsammans med barnen gemensamt ägda fastigheten Haxäng 3 (1/8 mantal) som säkerhet för ett födorådskontrakt eftersom hon avser att sälja sin del av fastigheten. Kontraktet innebär att hon intill sin död är årligen berättigad till:

300 liter korn
100 liter råg
400 liter potatis
85 kg timotejhö
4 kg färskt fläsk
1 par läderskor
Vinter och sommarföda för två får
Dagligen 3 liter oskummad mjölk levererad till bostaden
Tillgång till hälften av den befintliga kryddgården samt erforderlig gödsel därtill
Torr och huggen ved levererad till bostaden efter behov
Husrum i mangårdsbyggnadens hela övervåning samt erforderliga utrymmen i källare, häbre, bak- och bryggstuga samt visthus
Rätt till skjuts i nögvändiga ärenden såsom för läkare, kyrkobesök och transport av mäld till och från kvarn

Olof August bror Erik Arvid erhåller 150 kr kontant som del av avtalet.

Haxäng 1941. Bakom flaggstången syns mangårdsbyggnaden där Olof August mamma bodde på övervåningen sina sista år. (huset revs 1944)

Hur det sen går till när fastigheten säljs vet jag inte men det är troligt att det dröjer till senare. Kusinen Sven Olof Magnusson som redan äger en fjärdedel av Haxäng No 3 anges som ägare av också denna fjärdedel någon gång före 1904. Planen var förmodligen att Olof August skulle ta över, men så blev det inte.

Olof August gravida hustru hade insjuknat i tuberkulos och födde den 26 Juli 1902 dottern Brita Märta dvs min Mormor. Hon är för tidigt född och antas inte överleva. Hon nöddöps därför samma dag av grannen Brita Kristina, hustru till Sven Olof Magnusson. Som faddrar står Sven Olof Magnussons son Karl Olof med hustru som också bor på gården samt Anna Lena Nilsson från Tand moderns syster (senare känd som “Anna Moster”).

Anledningen till den för tidiga födseln är förmodligen moderns tuberkulos. Flickan sägs ha vägt bara 800 gram och fått plats i en handflata. Märta överlever mot alla odds. Hon lär ha tillbringat den första tiden i en skokartong invid spisen och fötts på sockervatten. Många lär ha kommit för att titta på det lilla underverket.

Detta med födelsevikten får dock tas med en nypa salt. Enligt artikel i Wikipedia lär vi oss att: “Efter graviditetsvecka 32 klarar barnet att andas själv, trots sin litenhet (1-1,5 kg), då lungorna i allmänhet är tillräckligt mogna att andas med utan hjälp”. Hur som helst var det ett under att hon över huvud taget överlevde.

6 dagar efter Brita Märtas födelse, den 1 augusti, dör modern av tuberkulos, 30 år gammal. Sjukdommen har redan tagit livet av två av hennes systrar, Brita Carolina i Februari och Margareta Augusta i juli, 27 sepektive 20 år gamla.

Två månader efter hustruns död förrättas bouppteckning. 13 oktober nedtecknas noggrant värdet av husgeråd, kläder, möbler, kördon och kontanter. Totala tillgångarna är 322 kr och 50 öre. Efter avdrag för en aktionsskuld (93.30) och begravningskostnader (likkista 10.-, svepning 3.- och begravning 20.-) återstår 196 kr och 75 öre. 17 oktober inlämnas bouppteckningen till Häradsrätten vid lagtima ting i Brunflo tingslag.

Den 12 januari 1903 sker arvsskifte. De omyndiga barnen företräds av A.O.Stjärnström. Behållningen på ca 200 kr fördelas med hälften till “Enklingen” och hälften till de omyndiga barnen.

Den 28 februari får Olof Augusts bror, Erik Arvid, ett intyg, undertecknat av bl a Ordföranden i Lockne kommunalnämnd och sin mor, på att han har erforderliga tillgångar för att bekosta en resa till Förenta Staterna, såväl fram som återresa. Han ger sig av till Seattle under året eller möjligen under 1904 och erhåller medborgarskap i USA den 24 augusti 1905.

Den 10 september 1905 dör modern Elin Märta 61 år gammal. Enligt auktionsprotokoll från den 23 Oktober såldes lösegendom för ett värde av 377 kronor och 29 öre. Året efter den 21 Mars förättas arvsskifte. Alla fyra barnen är närvarande när stebhusets behållning på 2854 kronor och 32 öre fördelas lika dem emellan.

Gården som nu ägs av Sven Olof Magnussons tas över av hans son Sven August som varit i Amerika från slutet 1901. Han kommer tillbaka 1905 och gifter sig med Anna Selma Josefina Edholm från Änge. Han har tagit sig familjenamnet Lundstam och gården kallas hädanefter “Lundstams”. (Mangårdsbyggnaden som troligen stammar från 1700-talet rivs 1944)

Brodern Erik Arvid är hemma från Amerika pga moderns död får man förmoda. Nu görs planerna upp för att även Olof August skall emigrera. De två döttrarna Ida och Märta, nio och tre år gamla tas om hand av sin morfar och mormor i Tand och sonen Hans, 4 år, flyttar till torparen Anders Jansson i Haxäng. Att inte Hans också fick komma till mormor och morfar kan ha berott på att de redan tagit hand om kusinen Alexis, 4 år gammal, son till deras dotter Brita Carolina, småskolärarinna i Rätan, som också dött i tuberkulos. Alexis far, Nils Halvardsson emigrerade till Amerika i Juni 1903.

I mars 1906 lämnar Olof August sina tre barn och reser till USA tillsammans med brodern Arvid. Enligt Arvids färdhandlingar , påskrivna 28 Mars, lämnar man Trondhejm med båt till Hull i England. Därifrån med tåg till Liverpool och sen med båt till Boston. Därifrån med tåg till Seattle. Priset för resan, inklusive mat och husrum på vägen, var 318 kr. Olof August skriver ett brev på båten över atlanten som postas vid ankomsten till Boston 13 April. I brevet sägs att resan över atlanten tagit 9 dagar. Avresan från Trondhejm måste således ha skett 28 Mars eller kort därefter.

Det berättas att Arvid när han lämnade Sverige första gången inte hade gjort sin värnplikt. Innan avresan 1906 fick fjärdingsman i Haxäng order av länsman i Brunflo att arrestera honom. Någon dag innan avfärd kom så fjärdingsmannen (grannen Per Olof Olofsson ägare till grannfastigheten) och meddelade att han skulle komma in och arrestera Arvid “i morgon”. På natten fick man därför snabbt ge sig av med häst och vagn. De åkte till Grytan och klev där på tåget till Trondhejm. Länsman lär ha genomsökt tåget på stationen före, i Brunflo, utan resultat.

Det berättas för övrigt en nästan identisk historia om Albert i Bleka, som senare gifte sig med Olof Augusts dotter Ida. Albert lämnade Sverige första gången 1908, 18 år gammal och kom tillbaka 1912 tillsammans med brodern Erik. Han lär då ha fått bud om arrestering “i morgon” och hastigt lämnat Bleka med hästskjuts till Järpen och tåg till Trondhejm.

Ida, Hans och Märta ca 1916

1922 dör barnens morfar, Nils Olof Johansson i Tand och året efter i April 1923 emigrerar dottern Ida, nu 25 år, till faden i Preston Seattle. Hon har berättat för sonen Martin att hon fick arbeta hos mostrarna Gertru-Lisa och Anna-Lena. “dom var inte snälla med henne”. Samtidigt reser också en Anna Ottolina Alfredsson, 22 år, från Tand No 2. En Per Mikael Persson (44 år) också han från Tand No 2 reser troligen samtidigt och är måhända flickornas överrrock. Han stannar tre år och återvänder sen till fru och 2 barn, 5 och 11 år gamla. Ida gifter sig i USA med Albert Olofsson från Bleka som för övrigt är hennes syssling. (deras respektive fäder är kusiner)

Märta nu 21 år gammal stannar hos sin mormor och tar hand om henne till hennes död 1929 då hon gifter sig med Folke Jönsson från Tand.

Sonen Hans växer upp i Haxäng och gifter sig 1932 med Ingeborg Magnusson från Sundsjö. Han har då redan en son, Rune, född 1920. Hans arbetade 1919, nyss fyllda 18, som skrivbiträde vid bygget av inlandsbanan. I Ytterhogdal träffar han Ada Vilhelmina Nyman, också hon nyss fyllda 18. Båda är 18 år gamla när Rune föds på våren 1920. Han växer upp i Flor Ytterhogdal.

Släkten är värst

Posted on January 20, 2013 by Thony Ahlander

Thony Ahlander, dvs jag, föddes i Brunflo men bor sedan många år på Västkusten. Jag kom att växa upp i Ångsta där mamma jobbade som småskollärare. Hon var född i Tand Lockne socken och pappa i Kluk Alsen.

Jag har jobbat med att kartlägga deras släkter och tänkte publiceras resultatet i form av små artiklar om personer och händelser. Som ett komplement till släktträdet. Det är ett pågående arbete och långt ifrån färdigt. Dvs det kommer aldrig att bli färdigt. Men ändå ge information som jag hoppas skall vara av intresse även för andra släktingar.

Det finns möjlighet att komma med inlägg och synpunkter. Den som har hittat felaktigheter eller har kompletterande information är mer än välkommen att delge oss andra. Jag kommer att rätta upp och komplettera innehållet successivt.

Så vilka var då mina förfäder? Mest bönder, drängar, pigor och soldater visar det sig. Fast en och annan präst och myndighetsperson finns också. De allra flesta på mammas sida kommer från trakterna söder om Storsjön bl a Lockne, Brunflo, Berg och Näs socknar. På pappas sida från trakterna norr om Storsjön bl a Alsen och Offerdal . Jämtar verkar de vara de flesta. Men det finns förstås en del andra också.

Jag har i familjeträdet försökt ta med alla ättlingar till min mormors och morfars föräldrar. Det visar sig vara en ansenlig massa kusiner, tremänningar, fyrmänningar osv. Så alla ni kommer att kunna följa åtminstone en del av era egna släktträd. Och förhoppningsvis bidra med egna historier ni hört era gamla släktingar berätta. Så småningom ska jag försöka inkludera också ättlingarna till min farmors och farfars föräldrar.

Länken ovan “släktträd” leder dig till databasen med ca 1200 personer. Om du går vilse så kom ihåg att efternamn skrivna med stora bokstäver är de som i rakt nedstigande led leder tillbaka till mig.

Ha så kul…..

jemten.se

Thony Ahlander släktforskning – artiklar, bilder och ett släktträd