[Index]
Johan Wasell (1722 - 1789)
Häradshövding
Johan Erik WASELL Eric WASELIUS Christina HESTSCHO Barbro Elisabeth BARCK Christern JOHANSSON Barbro GOTHER Engelbert GOTHER Barbro JERNSTEDT
Johan Wasell
b. abt 17 Jan 1722 at Roslagen
d. 23 Jun 1789 at Hara Sunne (Z) aged 67
Cause of Death:
Långsamt avmattande sjukdom, svindel
Events in Johan Wasell (1722 - 1789)'s life
Date Age Event Place Notes Src
abt 17 Jan 1722 Johan Wasell was born Roslagen Enligt dödsruna 113, 975
21 Jul 1754 32 Death of mother Barbro Elisabeth BARCK (aged 65) Södergård Brunflo (Z) Note 1 113
11 Apr 1761 39 Death of father Johan Erik WASELL (aged 69) Södergård Brunflo (Z) Note 2 113, 387
19 Apr 1768 46 Other Event Brunflo (Z) Note 3 1006
14 Apr 1773 51 Other Event Note 4 998
1778 56 Residence Stockholm (A) Note 5 53
23 Jun 1789 67 Johan Wasell died Hara Sunne (Z) Note 6 113, 975
Note 1: Begravdes i salige prosten Hallings grav i stora gången i kyrkan, men flyttades 1761 tillika med häradshövdingen till pastor Holmbergs grav främst i gången.
Note 2: Dör efter en elakartad förkylning. Begravd i Patsor Holmbergs grav längst fram i gången. 69 år.
Note 3: Stämmer Nils Jacobsson i Odensala för gäld 192 Dr Kprmt från Nov 1767. Denne döms betala.
Note 4: Stämmer Per Ersson i Stengärde för gäld men denne infinner sig inte i rätten och målet skjuts till nästa ting,
Note 5: Husförhör Eltnäset Berg. "Hemmanet No 2 äges af Advoc: Fisk Joh Wasell boende i Stockholm
Hemanet brukas af Häradsdomar Manberg med sama? folk som ???.hamaren"
Note 6: Av en långsamt avmattande sjukdom och svindel. Begravd 23 Aug, 67 år.
Personal Notes:
Efterträder fadern som häradshövding 1752

Sunne församlings kyrkobok förmäler, att den 8 september 1752 vigs häradshövding Johan Johansson Wasell med dygdeädla frun Maria Elisabeth Nensén, f. 1728. Hon var dotter till prosten i Sunne magister Anders Nensén och hans fru Eva Maria Eckman. Johan och Elisabeth bosätter sig på Nygården i Hara, vilken gård häradshövdingen bygger upp som en vacker sätesbyggnad om fyra rum och kök samt röstkamrar på andra våningen. Huset hade vackra proportioner med två vitrappade skorstenar. Byggnaden var typisk för tidens herrgårdar. Wasell lät också bygga såg, kvarn och linstamp i den vid gården förbi flytande ån. Under största delen av häradshövdingens tid som domare utgjorde Jämtland en domsaga med kansli förlagt i Hara, varifrån rättsskipningen sker. Nygården var en stor gård för vars drift man hade sju drängar och sex pigor. På Nygården bodde Johan Wasell från 1752 till sin död 1789. Han var domare i 40 år, dels som extra ordinare, dels som ordinarie. Södergård verkar arrenderas ut till landbönder under den här perioden, men var för häradshövdingen en löneförmån.
Barn: 1/Eva Elisabeth, 1753-1753
2/Elisabeth Maria, 1754-1815
3/Johan,1756-1784
4/Margaretha Christina, 1759 -?
5/Anders Johan, 1759-1828
6/Margaretha Christina,1761-1839
7/Eva Magdalena,1764-1770
8/Ursila Johanna,1767-1830
9/Sofia Magdalena,1770-1840.

Åren 1787-1810 möter oss Anders Wasell, på Södergård. Han blir Jämtlands förste landshövding och flyttar in till Östersund. Fale Burman berättar i sin dagbok från ett besök i domargården år 1800, att Anders Wasell hade på Södergård Jämtlands förnämsta kryddgård. Här fanns en lövsal av plommon, körsbär, lönn, alm och oxel. Anders Wasell skänker till Brunflo kyrka år 1800 den lilla altartavlan, som målats av Pehr Sundin i Sunne.
**********
Anders Wasell och hans barns levnadsöden är historiskt som sociologiskt synnerligen intressanta att följa. De visar på 1700-och 1800-talens starka gruppbildningar och statustänkande. Trots att familjen oftast hade dålig ekonomi, asnåg de sig tvungna att leva ett för dem själva och omgivningen godtagbart sätt. Som lagman och landshövding håller han sig med betjänt. Han hade också att dra omsorg om sina syskon. Hans syster Sophia bodde vissa tider på Södergård som han brukade som löneförmån, innan han flyttade till Östersund. Han hade att följa de regelverk som gällde. Han uppges vid mantalsskrivningen 1801 ha anhållit om tillstånd för sin betjänt att få spela kort. 1808 uppges han få betala skatt för antalet glasade fönster i varmbonade rum och om han var innehavare av fickur och om så var fallet om de var i nickel, silver eller guld.
**********
Anders Wasell tog hovrättsexamen och var auskultant i Svea hovrätt i Stockholm 1781, vice notarie där 1782.Vice häradshövding i Jämtland 1783. Auditör vid Jämtlands regemente 1786. Ordinarie häradshövding i Jämtlands domsaga med Härjedalen enligt fullmakt 30/5 1787, då han efterträdde fadern. Riksdagsman år 1800, 1809 och 1810. Lagmansnamn, heder och värdighet 9/6 1800. Riddare av Nordstjerne Orden 1808. Vice landshövding i Jämtlands nybildade län 7/5 1810 och ordinarie landshövding 17/10 1811. Avsked som landshövding 14/10 1817 på egen begäran.
Anders Wasell var en av de tongivande förespråkarna för att Jämtland skulle bli ett eget län. Vid 1809 års riksdag lär han med skärpa krävt att Jämtland skulle utbrytas ur Västernorrlands respektive Gävleborgs län. Beslutet blev, att 7 maj 1810 bildades Jämtlands län med häradshövdingen och lagmannen den nyss utnämnde riddaren av Nordstjerne Orden Anders Wasell utsågs till länets förste landshövding, först som vice och året därpå 17 oktober 1811 som ordinarie. Det gällde nu för Wasell att ordna med bostad i den nyanlagda staden Östersund. Först 1809 är Anders Wasell med familj skriven i Östersund efter att ha bott på Södergård alltsedan 1780. 1810 återfinns han på Södergård, men sedan i Östersund. 1809 uppger han sig som tjänstefolk ha en betjänt vid namn Lidzell och en piga, mademoiselle Ulrica Wasell, som är hans syster.
Wasell inköpte i den nya staden två tomter, 13 och 14 med tillhörande kålhage och vretlott. Året därpå köpte han halva den angränsande tomten nr 16. På den lät han uppföra ett tvåvåningshus, som sex år senare skulle bli det första residenset. Efter hans avgång 1817 inköptes det av staten. Det fortsatte att vara landshövdingebostad till 1848, då det nya residenset uppförs.
Traditionen säger om Anders Wasell, att han var en jovialisk person, som spelade fiol, när tiden medgav. Från perioden 1812-1815 finns flera brev bevarade av hans hand, De handlar om den nöd befolkningen i länet led av på grund av missväxt. Han påtalar, att man måste äta barkbröd och anmälde ett behov av 8000-9000 tunnor säd. Nödhjälp kom så småningom 1812 i form av säd, men ej i den omfattning han begärde. Ett rykte förmälde, att ett skepp med rågsäd under befäl av en skeppare Bomfeldt hade förlist. Sädesleveranserna söderifrån fördes med båt till Sundsvall och därifrån med hästforor till Jämtland. Nöden var stor och det kan noteras, att Wasell engagerade sig i behovet av hjälp för befolkningen i Jämtland. De nya kontakterna med Norge engagerade Wasell och denne erbjöd sig att hjälpa trönderna om behov uppstod.
1815 slog skörden återigen fel. Anders Wasell tillskrev på nytt statssekreteraren Wisén och anhöll om tillstånd att som betalning för säd ur kronomagasinet få mottaga av allmogen framställda yllevävnader. Dessa kunde användas för truppernas beklädnad.
Att administrera ett så stort län som jämtland krävde stora personliga insatser, som säkerligen bidrog till Wasells försämrade hälsa och personligt dåliga ekonomi. Några månader före sin död 1828 anhåller han om gratifikationer. Under sin domartid hade han årligen rest över 300 mil, vilket slet hårt på kroppen och även hans ekonomi. Hans lön var ett anslag om 3355 riksdaler som skulle räcka dels för honom själv, dels för 19 andra tjänstemän. Själv erhöll han 1000 riksdaler och visst till hushyror och resor. Han påpekade att handelsvaror var 50% dyrare i Jämtland än i huvudstaden. Han hade hustru och sju barn att försörja samt nödig betjäning. En tunna korn kostade missväxtåret 1812 hela 33 1/3 riksdaler riksgälds. 1817 anklagades han för att ha en brist i sin kassa, men hans försämrade hälsotillstånd är nog den framsta orsaken till hans avsked som landshövding 17 september 1817. Han hade då ensam innehaft Jämtlands och Härjedalens bägge då förenade, men nu fördelade domsagor.
Anders Wasell var 58 år vid sin avgång till sin tjänst som auditör, domare och landshövding. 1813 blev han änkeman. De sista åren får han en årlig pension om 300 riksdaler. Åren fram till sin död begär han årligen en gratifikation på 200 riksdaler. 1825 blev det 250 riksdaler för att kunna överleva. Landshövding Anders Wasell dog i Brunflo hos sin dotter Maria Charlotta den 19 oktover 1828 och begrovs den 28 oktober. Maria Charlotta var gift med kronofogden och assessorn Per Wilhelm Granbom.
Source References:
53. Type: A, Abbr: Berg (Z) AI:3 (1778-1817), Title: Berg (Z) AI:3 (1778-1817), NAD: SE/ÖLA/11041
- Reference = Berg (Z) AI:3 (1778-1817) Bild 390 / sid 36 (AID: v114094.b390.s36, NAD: SE/ÖLA/11041) (Residence, Date, Place)
113. Type: Nätet, Abbr: Brunflo Hembygdsförening om Södergård, Title: Brunflo Hembygdsförening om Södergård, Locn: https://www.hembygd.se/brunflo/byar-och-fadodar-i-brunflo/unika-byar-i-brunflo-2/sodergard/
- Reference = (Name)
- Reference = (Birth, Date)
- Reference = (Death, Date)
975. Type: C, Abbr: Sunne (Z) C:2 (1763-1838), Title: Sunne (Z) C:2 (1763-1838), NAD: SE/ÖLA/11096
- Reference = Sunne (Z) C:2 (1763-1838) Bild 1450 / sid 281 (AID: v115296.b1450.s281, NAD: SE/ÖLA/11096) (Birth, Date, Place)
- Reference = Sunne (Z) C:2 (1763-1838) Bild 1450 / sid 281 (AID: v115296.b1450.s281, NAD: SE/ÖLA/11096) (Death, Date, Place, Notes)
998. Type: Häradsrätt, Abbr: Brunflo tingslags häradsrätt (Z) AI:33 (1773), Title: Brunflo tingslags häradsrätt (Z) AI:33 (1773), NAD: SE/ÖLA/10816
- Reference = Brunflo tingslags häradsrätt (Z) AI:33 (1773) Bild 400 / sid 73 (AID: v405549.b400.s73, NAD: SE/ÖLA/10816) (Other Event, Date, Place)
1006. Type: Häradsrätt, Abbr: Brunflo tingslags häradsrätt (Z) AI:28 (1768), Title: Brunflo tingslags häradsrätt (Z) AI:28 (1768), NAD: SE/ÖLA/10816
- Reference = Brunflo tingslags häradsrätt (Z) AI:28 (1768) Bild 170 / sid 25 (AID: v405544.b170.s25, NAD: SE/ÖLA/10816) (Other Event, Date, Place)