| Source References: |
|
1253. Type: JLS, Abbr: Familjetabell för Sunneprästen Erik Jönsson, d. 1560/65, Title: Familjetabell för Sunneprästen Erik Jönsson, d. 1560/65, Auth: Olof Holm, Publ: JLS, Date: 2022-06-09, Locn: /Users/thonyallander/Library/Mobile Documents/com~apple~CloudDocs/From Dropbox/Släktdata/JLS from Facebook |
|
- Reference = Familjetabell för Sunneprästen Erik Jönsson, d. 1560/65
Denna översikt är uppställd på liknande sätt som de tabeller som jag tidigare har publicerat i detta forum. Min tanke med dessa är att utgå från ett rent blad och bara fylla i uppgifter som har kunnat kontrolleras mot primärkällorna. I detta fall har jag inspirerats av Annika Ericssons trådar på sistone, men jag har också kunnat utnyttja anteckningar som jag gjort själv tidigare. Förhoppningsvis går det att göra kompletteringar och förbättringar, så kom gärna med synpunkter och tips!
ERIK JÖNSSON, f. trol. senast omkr. 1495, d. 1560/65, belagd som kaplan i Brunflo pastorat 1518–23 och som kh. i Sunne 1527–60 (efterträdaren nämns första g. 1565). Står noterad för den ena gården (Östergården) i Åkeräng, Sunne sn, i mtl 1564, men oklart om han då ännu levde eller om det handlar om hans dödsbo. Följande år (i tl 1565/66) är hans namn utbytt mot någon (oklart vilken) av tre kvinnor med hustrutitel som betalat tiondesmör avseende Åkeräng: Karin (med det största beloppet), Elin eller Marit. En av dem bör ha varit hans änka. I en tvist som utspelade sig någon gång i mitten av 1500-talet (refererad i ett brev 1590) mellan Jöns Andersson i 'gamla gården' (Storgården) i Bjärme, Näs sn och dennes syster Agnes som erhållit ett ödehemman intill, ledde herr Erik en nämnd tillsatt för att medla dem emellan. Detta vittnar om nära band till dessa personer i Bjärme. Sigill: ovalt, utan omskrift, men blott ett otydligt avtryck är känt. Far: uppges 1530 ännu ha varit i livet, bosatt i Jämtland, och kan inte vara någon annan än Jöns Kettilsson (bomärkessigill) i ovannämnda Bjärme, från 1531 (då han bytte gård med sin bror Anders) bosatt i Billsta i grannsocknen Hackås, d. efter 1542. Eriks mor var således Ingrid Jönsdotter, d. efter 1534, dotter till välboren man Jöns Karlsson (skånk, d. efter 1472) och en morbror var Hamarbiskopen Karl Jensson (skånk, d. 1512). Mostern Kerstin Jönsdotter var gift med farbrorn Anders Kettilsson i Billsta/Bjärme. Eriks bror: Olof Jönsson (ej Jonsson, som det står i Bygdéns herdaminne), präst på okänd ort i Jämtland 1530, kh. i Rödön åtm. 1532–39. Erik och Olof, fadern samt väpnaren Örjan Karlsson d.y. (skånk) räknades av Vincens Lunge till de 'yppersta männen' som var lojala mot honom i Jämtland 1530.
I en odaterad källa från senast 1631 uppges herr Erik ha varit frände till ’Hegledsmännen’, varmed menas bröderna Sven och Daniel i Hegled. Med deras lov hade herr Erik under en lång tid kunnat fortsätta bruka jord i Hegled som deras moster hustru Ramborg som änka hade skänkt till Sunne kyrka men som de enligt ett vittnesintyg från 1514 hade rätt att återlösa. (Det är inte känt hur dessa bröder var släkt med Erik.)
På ting 1636 bevisade dottersonen Erik Månsson att herr Erik på sin tid ägde Östergården i Åkeräng och att den efter hans död ärvdes av hans barn. Samtidigt relateras arvsrättigheterna gällande gården i den tidens domboksprotokoll till ett av två giftermål. Det framgår att ett giftermål (eller en relation) var med en 'ofri kvinna', d.v.s. icke-adlig, underförstått att ett annat giftermål hade ingåtts med en adlig. Rimligen var det just Eriks giftermål som åsyftas (först påpekat av R. de Robelin 1995, underbyggt av Annika Ericsson i detta forum 2021). Att arvsrättigheterna förbinds med Erik i hans äktenskap med bara den ena, antytt adliga kvinnan, skulle kunna förklaras av att dessa makar hade ingått ett privat avtal om samägande, s.k. félag. Ägandet av gården bakåt i tiden är föga känt men av allt att döma hade gården ägts av någon svensk kyrklig institution under en period i slutet av medeltiden, eftersom en åtkomsthandling på gården från 1494 har blivit liggande i samlingar i svenska Riksarkivet med proveniens troligen från Uppsala domkyrka eller något kloster.
G. 1(?) m. NN, den antytt adliga kvinnan, troligen inte av jämtländsk härkomst (eftersom det i slutet av medeltiden inte fanns fler adliga jämtländska familjer än de ovannämnda skånkarna, som Erik själv var besläktad med, och han kan inte gärna tänkas ha gift sig med en släkting).
G. 2(?) m. NN, den icke-adliga kvinnan, hette troligen Karin, Elin eller Margareta (Marit) och överlevde honom (se ovan).
Barn (S = säkra barn till Erik, T = troligt barn till Erik; siffrorna avser äktenskap men osäkerhet om mödrarna kvarstår):
■ 1. (S) NN Eriksdotter, d. före 1636. – G. m. Måns Jonsson i Faxnälden, Näskotts sn, n. i livet 1564–1600(?) men tycks anmärkningsvärt nog aldrig uppträda i förtroenderoller som nämndeman, köpvittne, sigillant e.d. i jämtländska brev. Far: Jon Olofsson i Faxnälden, vars gård motsvarade halva Faxnälden, dräpt 1559/64 av sin granne (den andra hälftenägaren) Olof Gunnarsson. Mor: NN, levde 1567. Vid uppgörelsen 1567 med anledning av dråpet på fadern mottog Måns, hans syskon och hans mor den beaktansvärda summan 220 mark av Olof Gunnarsson.
Bland deras barn (åtm. Erik född i äktenskapet med Eriksdottern):
Erik och Nils Månssöner, som i början av 1600-talet övertog och delade fädernegården i Faxnälden (Erik belagd i källorna från 1603, Nils åtm. från 1605), den förra g. m. Sara, syster till kh. vid domkyrkan i Trondheim Måns Larsson Blix (se separat familjetabell i annan tråd), den senare g. m. Cecilia Andersdotter (som sannolikt inte var en dotter till herr Anders Nilsson i Offerdal, vilket har påståtts i tidigare forskning, se anm. 2 i familjetabellen över herr Nils Andersson i Offerdal). Erik Månsson och hans måg Olof Nilsson köpte 1630/33 släktgården Östergården i Åkeräng (vilken därefter brukades av Olof Nilsson). Erik dog 1636/37, Nils någon gång efter 1645 (mtl), oklart när.
(?) Agnes Månsdotter, g. 1 m. Göran (Jörgen) Karlsson i Vinälven, Hackås sn, 2 m. Anders Nilsson i Gärde, Hackås sn. [Denna familj har jag inte hunnit titta så noga på än.]
Se f.ö. anmärkningar nedan.
■ 1. (S) Jörgen (Örjan, Göran) Eriksson, f. ?, d. omkr. 1604, kh. i Revsund 1574/77–omkr. 1604, står noterad för Östergården i Åkeräng i tl 1600/01. – G. m. Anna Knutsdotter, d. efter 1637, rymde under fejden, står som änka för Östergården i Åkeräng i flertalet skattelängder 1607/08–1614.
Jörgens barn (enl. db och brev; döttrarna Elisabet o. NN hade uttryckligen Anna som mor):
Erik Jörgensson (Göransson) Skanke/Skunk, d. 1647/50, kaplan i Brunflo 1623–1647/50, g. m. Kerstin Larsdotter. Erik var det första och äldsta av barnen som sålde sin arvedel i Östergården i Åkeräng till ovannämnde kh. Måns Larsson i Trondheim. – Familjenamnet Skanke är belagt 1637 och 1650 (i formen Skunk, jb) och är uppenbarligen taget med hänsyftning på hans och fadern Jörgen Erikssons släktskap med de senmedeltida, adliga skånkarna via Jörgens farmor Ingrid Jönsdotter.
Elisabet Jörgensdotter (Göransdotter), d. efter 1637, g. 1 m. Jöns NN och fick med honom minst fyra barn; 2 omkr. 1616 m. Olof Olofsson (bomärkessigill), den senare d. efter 1641 då han dömdes till straffarbete vid Kopparberget i Norge. Hon behöll till en början sin arvedel (¼) i Östergården och bodde där med maken Olof, som dock 1625 p.g.a. ’sin stora nöd’ tvingades pantsätta den till kh. Måns Larsson och som 1629 sålde den till honom för drygt 33 daler in specie, med hennes samtycke (vilket hon dock 1637 bestred!). Olof brukade därefter gården som landbo. Elisabets barn i 1:a äkt. Jörgen, Jöns, Susanne och Maren omtalas 1623 (då omyndiga); barn i 2:a äkt. omtalas 1636 men utan namn.
NN Jörgensdotter, d. efter 1623, g. före 1608/09 m. Kristoffer Eriksson som var ägare av en del av Skottgården, Ovikens sn, bosatt där, han d. efter 1645 (son till herr Erik Månsson i Oviken, se familjetabellen för denne). Även denna dotters arvedel (¼) i Östergården förvärvades så småningom av kh. Måns Larsson i Trondheim.
■ 2. (T) NN Eriksdotter. Nämns inte i någon bevarad källa. – G. senast omkr. 1586 (då sonen Måns föddes) m. Peder Andersson, f. förmodligen på 1550-talet, d. trol. 1633, kh. i Hede från senast 1587 till 1611, kh. i Ragunda från 1613/15 (förordnad 1613) till 1633. Var av allt att döma född i Härjedalen, eftersom han omtalas med initialerna ”P A H” (H trol. = Herdalensis eller Herdalinus) på ljudtakets hängen över predikstolen från 1632 i Ragunda gamla kyrka. I saköreslängden 1604/05 omtalas han på ett sätt som tyder på att han då bodde eller ägde gård i Vemdalen i Hede sn. Under tiden i Ragunda förvärvade han (och stred om) rättigheter i laxfiskena i Fors.
Peders barn, varav åtm. Måns var en ättling (trol. barnbarn i det icke-adliga giftet) till Erik Jönsson:
Anders Pedersson, omtalad 1624 (db), trol. då hemmahörande i Ragunda tingslag (eftersom han var med och utnyttjade faderns laxfiskerättigheter i Fors).
Måns Pedersson, f. 1586/87 (åu), d. 1664 (enl. prästfört. i Hülpherska samlingen, trol. återgående på ett porträtt från samma år som suttit i par med ett ännu bevarat porträtt av hans andra maka i Sunne ka), student i Köpenhamn 1614 och i Wittenberg 1615, kaplan i Skogn omkr. 1617–23 (enl. prästlängd från 1700-t.), kh. i Sunne från 1634 till sin sin död; g. 1 m. Berit Eriksdotter (Blix) (förnamnet enl. uppgift från 1690-t.), 2 m. Margareta Hansdotter Holk, f. 1613/14 (åu på porträtt), d. trol. 1671 eller ev. senare (Ragunda db). Måns förvärvade flera hemman i Sunne pastorat. Även han använde härkomstbeteckningen H. eller Herdalinus/Herdalensis.
Jöns Pedersson i Korsta, Lits sn, d. trol. 1647/48 (då han försvinner ur tiondelängderna), stridbar bonde som ledde 'myteriet i Jämtland' 1637 och till följd därav dömdes till straffarbete på Bremerholm. G. m. Birgitta Bengtsdotter. Gården i Korsta bytte han till sig arrendet av 1634/35, efter att tidigare ha bott i Häggenås sn.
Anm. 1. En uppgift hos de Robelin (1995 s. 327) om att ovannämnda NN Eriksdotter och Måns Jonsson skulle ha haft en dotter g.m. Olof Nilsson i Åkeräng är felaktig; Olof var i själva verket gift med en sondotter till makarna (se familjetabellen för Sara och Erik Månsson i Faxnälden). Det kan knappast heller stämma att dessa makar skulle ha varit föräldrar till länsmans- och prästhustrun Gullov Månsdotter (a.a.), eftersom hon står som ägare till Västergården i Åkeräng i början av 1600-talet och av allt att döma var dotter till en präst herr Måns, som står skriven för samma gård 1564 (se familjetabellen för Gullov Månsdotter). Vidare uppger de Robelin (a.a.) att den år 1618 halshuggne kh. i Innvik och prosten, handelsmannen m.m. Jon Månsson Skanke (f. senast omkr. 1570, student i Helmstedt med härkomstbeteckningen Jemtius 1590, familjenamnet använt vid hans disputation i Rostock 1593) och en syster till honom i Bergen skulle ha varit barn till ovannämnda makar. Detta är något som nog skulle behöva utredas närmare och dessa individer är därför tills vidare inte medtagna ovan.
Anm. 2. En uppgift i nämnda arbete (s. 349) om att herr Jörgen Eriksson skulle ha haft en dotter Gertrud bygger av allt att döma på något missförstånd, då hon tillhör en senare generation.
Anm. 3. Uppgiften i Bygdéns herdaminne (1923–26) om att kh. Lars Månsson Blix i Rödön skulle ha varit född i Faxnälden, Näskotts sn, är också felaktig och kommer av en gissning som H. Tideman gjorde på 1700-talet. Tideman gissade att Lars var från denna by då det där hade bott en känd bonde Erik Månsson (nämnd ovan), vars namn levde i traditionen på Tidemans tid. Lars Månsson var i själva verket bror till prosten Erik Månsson i Oviken (se familjetabellen för Gullov Månsdotter).
Anm. 4. I de Robelins ovannämnda arbete (s. 327) anges Eriksdottern som var gift med Måns Jonsson i Faxnälden ha hetat Elisabet, vilket tydligen kommer av en sammanblandning av personer. Hennes namn nämns veterligen inte i någon bevarad källa.
Anm. 5. Ingrid i Billsta hade 6 vuxna söner 1533 enligt Gustav Vasas svar till Vincens Lunge på en skrivelse som gällde hennes arvsanspråk på sin fars sida. I de Robelins bok (1995, s. 349, 431) uppges en son ha burit namnet Kettil och bott i Billsta, men det rör sig då om en sammanblandning av ortnamn. I Bällsta i Frösö sn fanns en bonde Kettil, som inte tillhörde denna familj. Någon son till Ingrid med namnet Kettil är inte känd.
Förklaring till tabell: Ett snedstreck / mellan årtal markerar att händelsen inträffat i intervallet. Kh. = kyrkoherde, db = dombok, tl = tiondelängd, mtl = mantalslängd.
/Olof Holm 2021-03-04 (uppdaterat 2022-06-09) (Death, Date, Place) |
|
- Reference = Familjetabell för Sunneprästen Erik Jönsson, d. 1560/65
Denna översikt är uppställd på liknande sätt som de tabeller som jag tidigare har publicerat i detta forum. Min tanke med dessa är att utgå från ett rent blad och bara fylla i uppgifter som har kunnat kontrolleras mot primärkällorna. I detta fall har jag inspirerats av Annika Ericssons trådar på sistone, men jag har också kunnat utnyttja anteckningar som jag gjort själv tidigare. Förhoppningsvis går det att göra kompletteringar och förbättringar, så kom gärna med synpunkter och tips!
ERIK JÖNSSON, f. trol. senast omkr. 1495, d. 1560/65, belagd som kaplan i Brunflo pastorat 1518–23 och som kh. i Sunne 1527–60 (efterträdaren nämns första g. 1565). Står noterad för den ena gården (Östergården) i Åkeräng, Sunne sn, i mtl 1564, men oklart om han då ännu levde eller om det handlar om hans dödsbo. Följande år (i tl 1565/66) är hans namn utbytt mot någon (oklart vilken) av tre kvinnor med hustrutitel som betalat tiondesmör avseende Åkeräng: Karin (med det största beloppet), Elin eller Marit. En av dem bör ha varit hans änka. I en tvist som utspelade sig någon gång i mitten av 1500-talet (refererad i ett brev 1590) mellan Jöns Andersson i 'gamla gården' (Storgården) i Bjärme, Näs sn och dennes syster Agnes som erhållit ett ödehemman intill, ledde herr Erik en nämnd tillsatt för att medla dem emellan. Detta vittnar om nära band till dessa personer i Bjärme. Sigill: ovalt, utan omskrift, men blott ett otydligt avtryck är känt. Far: uppges 1530 ännu ha varit i livet, bosatt i Jämtland, och kan inte vara någon annan än Jöns Kettilsson (bomärkessigill) i ovannämnda Bjärme, från 1531 (då han bytte gård med sin bror Anders) bosatt i Billsta i grannsocknen Hackås, d. efter 1542. Eriks mor var således Ingrid Jönsdotter, d. efter 1534, dotter till välboren man Jöns Karlsson (skånk, d. efter 1472) och en morbror var Hamarbiskopen Karl Jensson (skånk, d. 1512). Mostern Kerstin Jönsdotter var gift med farbrorn Anders Kettilsson i Billsta/Bjärme. Eriks bror: Olof Jönsson (ej Jonsson, som det står i Bygdéns herdaminne), präst på okänd ort i Jämtland 1530, kh. i Rödön åtm. 1532–39. Erik och Olof, fadern samt väpnaren Örjan Karlsson d.y. (skånk) räknades av Vincens Lunge till de 'yppersta männen' som var lojala mot honom i Jämtland 1530.
I en odaterad källa från senast 1631 uppges herr Erik ha varit frände till ’Hegledsmännen’, varmed menas bröderna Sven och Daniel i Hegled. Med deras lov hade herr Erik under en lång tid kunnat fortsätta bruka jord i Hegled som deras moster hustru Ramborg som änka hade skänkt till Sunne kyrka men som de enligt ett vittnesintyg från 1514 hade rätt att återlösa. (Det är inte känt hur dessa bröder var släkt med Erik.)
På ting 1636 bevisade dottersonen Erik Månsson att herr Erik på sin tid ägde Östergården i Åkeräng och att den efter hans död ärvdes av hans barn. Samtidigt relateras arvsrättigheterna gällande gården i den tidens domboksprotokoll till ett av två giftermål. Det framgår att ett giftermål (eller en relation) var med en 'ofri kvinna', d.v.s. icke-adlig, underförstått att ett annat giftermål hade ingåtts med en adlig. Rimligen var det just Eriks giftermål som åsyftas (först påpekat av R. de Robelin 1995, underbyggt av Annika Ericsson i detta forum 2021). Att arvsrättigheterna förbinds med Erik i hans äktenskap med bara den ena, antytt adliga kvinnan, skulle kunna förklaras av att dessa makar hade ingått ett privat avtal om samägande, s.k. félag. Ägandet av gården bakåt i tiden är föga känt men av allt att döma hade gården ägts av någon svensk kyrklig institution under en period i slutet av medeltiden, eftersom en åtkomsthandling på gården från 1494 har blivit liggande i samlingar i svenska Riksarkivet med proveniens troligen från Uppsala domkyrka eller något kloster.
G. 1(?) m. NN, den antytt adliga kvinnan, troligen inte av jämtländsk härkomst (eftersom det i slutet av medeltiden inte fanns fler adliga jämtländska familjer än de ovannämnda skånkarna, som Erik själv var besläktad med, och han kan inte gärna tänkas ha gift sig med en släkting).
G. 2(?) m. NN, den icke-adliga kvinnan, hette troligen Karin, Elin eller Margareta (Marit) och överlevde honom (se ovan).
Barn (S = säkra barn till Erik, T = troligt barn till Erik; siffrorna avser äktenskap men osäkerhet om mödrarna kvarstår):
■ 1. (S) NN Eriksdotter, d. före 1636. – G. m. Måns Jonsson i Faxnälden, Näskotts sn, n. i livet 1564–1600(?) men tycks anmärkningsvärt nog aldrig uppträda i förtroenderoller som nämndeman, köpvittne, sigillant e.d. i jämtländska brev. Far: Jon Olofsson i Faxnälden, vars gård motsvarade halva Faxnälden, dräpt 1559/64 av sin granne (den andra hälftenägaren) Olof Gunnarsson. Mor: NN, levde 1567. Vid uppgörelsen 1567 med anledning av dråpet på fadern mottog Måns, hans syskon och hans mor den beaktansvärda summan 220 mark av Olof Gunnarsson.
Bland deras barn (åtm. Erik född i äktenskapet med Eriksdottern):
Erik och Nils Månssöner, som i början av 1600-talet övertog och delade fädernegården i Faxnälden (Erik belagd i källorna från 1603, Nils åtm. från 1605), den förra g. m. Sara, syster till kh. vid domkyrkan i Trondheim Måns Larsson Blix (se separat familjetabell i annan tråd), den senare g. m. Cecilia Andersdotter (som sannolikt inte var en dotter till herr Anders Nilsson i Offerdal, vilket har påståtts i tidigare forskning, se anm. 2 i familjetabellen över herr Nils Andersson i Offerdal). Erik Månsson och hans måg Olof Nilsson köpte 1630/33 släktgården Östergården i Åkeräng (vilken därefter brukades av Olof Nilsson). Erik dog 1636/37, Nils någon gång efter 1645 (mtl), oklart när.
(?) Agnes Månsdotter, g. 1 m. Göran (Jörgen) Karlsson i Vinälven, Hackås sn, 2 m. Anders Nilsson i Gärde, Hackås sn. [Denna familj har jag inte hunnit titta så noga på än.]
Se f.ö. anmärkningar nedan.
■ 1. (S) Jörgen (Örjan, Göran) Eriksson, f. ?, d. omkr. 1604, kh. i Revsund 1574/77–omkr. 1604, står noterad för Östergården i Åkeräng i tl 1600/01. – G. m. Anna Knutsdotter, d. efter 1637, rymde under fejden, står som änka för Östergården i Åkeräng i flertalet skattelängder 1607/08–1614.
Jörgens barn (enl. db och brev; döttrarna Elisabet o. NN hade uttryckligen Anna som mor):
Erik Jörgensson (Göransson) Skanke/Skunk, d. 1647/50, kaplan i Brunflo 1623–1647/50, g. m. Kerstin Larsdotter. Erik var det första och äldsta av barnen som sålde sin arvedel i Östergården i Åkeräng till ovannämnde kh. Måns Larsson i Trondheim. – Familjenamnet Skanke är belagt 1637 och 1650 (i formen Skunk, jb) och är uppenbarligen taget med hänsyftning på hans och fadern Jörgen Erikssons släktskap med de senmedeltida, adliga skånkarna via Jörgens farmor Ingrid Jönsdotter.
Elisabet Jörgensdotter (Göransdotter), d. efter 1637, g. 1 m. Jöns NN och fick med honom minst fyra barn; 2 omkr. 1616 m. Olof Olofsson (bomärkessigill), den senare d. efter 1641 då han dömdes till straffarbete vid Kopparberget i Norge. Hon behöll till en början sin arvedel (¼) i Östergården och bodde där med maken Olof, som dock 1625 p.g.a. ’sin stora nöd’ tvingades pantsätta den till kh. Måns Larsson och som 1629 sålde den till honom för drygt 33 daler in specie, med hennes samtycke (vilket hon dock 1637 bestred!). Olof brukade därefter gården som landbo. Elisabets barn i 1:a äkt. Jörgen, Jöns, Susanne och Maren omtalas 1623 (då omyndiga); barn i 2:a äkt. omtalas 1636 men utan namn.
NN Jörgensdotter, d. efter 1623, g. före 1608/09 m. Kristoffer Eriksson som var ägare av en del av Skottgården, Ovikens sn, bosatt där, han d. efter 1645 (son till herr Erik Månsson i Oviken, se familjetabellen för denne). Även denna dotters arvedel (¼) i Östergården förvärvades så småningom av kh. Måns Larsson i Trondheim.
■ 2. (T) NN Eriksdotter. Nämns inte i någon bevarad källa. – G. senast omkr. 1586 (då sonen Måns föddes) m. Peder Andersson, f. förmodligen på 1550-talet, d. trol. 1633, kh. i Hede från senast 1587 till 1611, kh. i Ragunda från 1613/15 (förordnad 1613) till 1633. Var av allt att döma född i Härjedalen, eftersom han omtalas med initialerna ”P A H” (H trol. = Herdalensis eller Herdalinus) på ljudtakets hängen över predikstolen från 1632 i Ragunda gamla kyrka. I saköreslängden 1604/05 omtalas han på ett sätt som tyder på att han då bodde eller ägde gård i Vemdalen i Hede sn. Under tiden i Ragunda förvärvade han (och stred om) rättigheter i laxfiskena i Fors.
Peders barn, varav åtm. Måns var en ättling (trol. barnbarn i det icke-adliga giftet) till Erik Jönsson:
Anders Pedersson, omtalad 1624 (db), trol. då hemmahörande i Ragunda tingslag (eftersom han var med och utnyttjade faderns laxfiskerättigheter i Fors).
Måns Pedersson, f. 1586/87 (åu), d. 1664 (enl. prästfört. i Hülpherska samlingen, trol. återgående på ett porträtt från samma år som suttit i par med ett ännu bevarat porträtt av hans andra maka i Sunne ka), student i Köpenhamn 1614 och i Wittenberg 1615, kaplan i Skogn omkr. 1617–23 (enl. prästlängd från 1700-t.), kh. i Sunne från 1634 till sin sin död; g. 1 m. Berit Eriksdotter (Blix) (förnamnet enl. uppgift från 1690-t.), 2 m. Margareta Hansdotter Holk, f. 1613/14 (åu på porträtt), d. trol. 1671 eller ev. senare (Ragunda db). Måns förvärvade flera hemman i Sunne pastorat. Även han använde härkomstbeteckningen H. eller Herdalinus/Herdalensis.
Jöns Pedersson i Korsta, Lits sn, d. trol. 1647/48 (då han försvinner ur tiondelängderna), stridbar bonde som ledde 'myteriet i Jämtland' 1637 och till följd därav dömdes till straffarbete på Bremerholm. G. m. Birgitta Bengtsdotter. Gården i Korsta bytte han till sig arrendet av 1634/35, efter att tidigare ha bott i Häggenås sn.
Anm. 1. En uppgift hos de Robelin (1995 s. 327) om att ovannämnda NN Eriksdotter och Måns Jonsson skulle ha haft en dotter g.m. Olof Nilsson i Åkeräng är felaktig; Olof var i själva verket gift med en sondotter till makarna (se familjetabellen för Sara och Erik Månsson i Faxnälden). Det kan knappast heller stämma att dessa makar skulle ha varit föräldrar till länsmans- och prästhustrun Gullov Månsdotter (a.a.), eftersom hon står som ägare till Västergården i Åkeräng i början av 1600-talet och av allt att döma var dotter till en präst herr Måns, som står skriven för samma gård 1564 (se familjetabellen för Gullov Månsdotter). Vidare uppger de Robelin (a.a.) att den år 1618 halshuggne kh. i Innvik och prosten, handelsmannen m.m. Jon Månsson Skanke (f. senast omkr. 1570, student i Helmstedt med härkomstbeteckningen Jemtius 1590, familjenamnet använt vid hans disputation i Rostock 1593) och en syster till honom i Bergen skulle ha varit barn till ovannämnda makar. Detta är något som nog skulle behöva utredas närmare och dessa individer är därför tills vidare inte medtagna ovan.
Anm. 2. En uppgift i nämnda arbete (s. 349) om att herr Jörgen Eriksson skulle ha haft en dotter Gertrud bygger av allt att döma på något missförstånd, då hon tillhör en senare generation.
Anm. 3. Uppgiften i Bygdéns herdaminne (1923–26) om att kh. Lars Månsson Blix i Rödön skulle ha varit född i Faxnälden, Näskotts sn, är också felaktig och kommer av en gissning som H. Tideman gjorde på 1700-talet. Tideman gissade att Lars var från denna by då det där hade bott en känd bonde Erik Månsson (nämnd ovan), vars namn levde i traditionen på Tidemans tid. Lars Månsson var i själva verket bror till prosten Erik Månsson i Oviken (se familjetabellen för Gullov Månsdotter).
Anm. 4. I de Robelins ovannämnda arbete (s. 327) anges Eriksdottern som var gift med Måns Jonsson i Faxnälden ha hetat Elisabet, vilket tydligen kommer av en sammanblandning av personer. Hennes namn nämns veterligen inte i någon bevarad källa.
Anm. 5. Ingrid i Billsta hade 6 vuxna söner 1533 enligt Gustav Vasas svar till Vincens Lunge på en skrivelse som gällde hennes arvsanspråk på sin fars sida. I de Robelins bok (1995, s. 349, 431) uppges en son ha burit namnet Kettil och bott i Billsta, men det rör sig då om en sammanblandning av ortnamn. I Bällsta i Frösö sn fanns en bonde Kettil, som inte tillhörde denna familj. Någon son till Ingrid med namnet Kettil är inte känd.
Förklaring till tabell: Ett snedstreck / mellan årtal markerar att händelsen inträffat i intervallet. Kh. = kyrkoherde, db = dombok, tl = tiondelängd, mtl = mantalslängd.
/Olof Holm 2021-03-04 (uppdaterat 2022-06-09) (Name, Title) |
